Följande är en sammanfattning av en 27 sidor lång artikel ur Foundations of Physics - An international Journal Devoted to the Conceptual Bases and Fundamental Theories of Modern Physics, Biophysics, and Cosmology, från volym 21, nr 12, 1991
Kvantfysik och medvetande
Kvantfysikens roll för det mänskliga medvetandet
Alias: both the quantum realm and our minds och kvantfysik och medvetande
normal
normal
ABSTRACT: It is argued that an adequate scientific treatment of biological systems requires the use of an ontological interpretation of quantum mechanics, and that the propensity interpretation proposed by Popper and others, when applied to the brain, leads to a natural representation of conscious process within the quantum-mechanical description of brain process. Thus quantum mechanics, unlike classical mechanics, has a natural place for consciousness and, moreover, in a sense to be discussed, even requires it.
Nu är det omöjligt för mig att göra denna artikel rättvisa, men jag vill plocka fram en del små bitar som jag själv lyckats uttyda.
Niels Bohr har ofta behandlat kvanumteorins möjliga förhållande till biologin. Hans professionella åsikt är att världen är obestämd. Han är pragmatiker. Han anser att vi aldrig kommer att kunna tränga längre in i universums byggstenar. Så långt vi kommit, blir vi tillsliut ändå tvingade att räkna med sannolikheter, för världen består endast av sannolikheter, och ej av bestämda energifält. Jag, Einstein och Popper (och många andra genier ) motsätter sig detta och tror på att världen är på ett bestämt sätt.
I vilket fall så är vi idag framme vid dessa mystiska sannolikhetsvågorna som är vad såväl atomer som elektromagnetisk strålning består av. Med dagens teknologi kan vi omöjligt lägga något levande under luppen utan att förstöra detta liv i undersökningsprocessen. Vi kan alltså enligt Bohr aldrig kartlägga livet på kvantmekanisk nivå. Vi är därmed fria att komma med holistiska postulat.
Vår hjärna består av en hel massa neuroner:
The dynamical process in the synapse can be classically described in the following way. Near the cell wall of the neuron at the synapse there are situated, at special relese sites, vesicles containing neurotransmitter molecules. When an action-potential pulse traveling along a neuron passes by the synapse, certain channels for calcium ions open, permitting a floos of these ions into the synaptic blub. These ions migrate by diffusion to release sites, where the capture of several ions triggers the release of the contents of the vesicle to the exterior of neuron cell, where they can influence a nerby neuron. This process is generally all or nothing: either one vesicle is opened or none, and the chance, in the passage of one actionpotential pulse, for the release of the contents of a vesicle is empirically determined to be close to 50%, for a cerebral synapse.
This process has been mathematically modeled to fit various empirical constraints. The calcium ion migrates from a channel exit to a release site, a distance of roughly 50 nm, in a time of about 200 us ""[dvs microseconds]. However, in a time of 200 us the quantum mechanical wave packet of a calcium ion, even if it starts with a size that is of the order of the calcium ion itself, must, by viritue of the uncertainly principle, grow to a size at least an order of magnitude larger.
Resultatet blir att sannolikheten på 50% inte är klassisk statistisk, utan det är frågan om ett kvantumtillstånd. Globalt kommer myriader av lika sannolika kvantumtillstånd att stå och väga mot varandra. Många av dessa kommer att falla samman i olika atraktorer (enligt kaosteorin). Medans det största antalet varianter kommer att stabiliseras på ett tidigt (och lokalt) stadium, så kommer det ändock ett mindre antal skilda varianter att bestämmas av superpositioner på en högre integrerad nivå.
Se inte på detta som en isolerad anomali. Existensen av psi kräver en djupare syn på fysiken. Det här passar in som en naturlig del i helheten.