En utvidgning av Synkronicitetsteorin
På senare tid har begreppet Synkronicitet i vissa sammanhang kommit att få en något annan betydelse än den Jung använde sig av.
Framförallt kan här nämnas Joseph Jaworski vars bok Synkronicitet - Att fånga livets sammanträffanden formulerar den spännande tanken att det går att lära sig metoder för att skapa och upprätthålla synkronicitet över tid. Härvid blir synkronistiska händelser något som uppstår p.g.a ett medvetet sätt att förhålla sig till livet och andra människor.
Människor kan enligt denna teori vara mer eller mindre bra på att sätta igång de kedjor av till synes oberoende sammansträffanden som behövs för att en viss möjlighet skall bli verklighet. Det finns alltså någon form av avsikt med det som händer.
I ett sådant perspektiv utvidgas defintionen av synkronicitet till att innefatta: Av varandra till synes oberoende händelser som verkar för en möjlighet i en framtid.