normal
Klotblixtens egenskaper
Väderlek: Ofta relativt mulet och låg luftfuktighet men ibland helt klar himmel.
Uppkomst: I omedelbar närhet av elektriska ledare, vattenledningar av metall, skorstensrör eller värme-element.
Färg: Ofta intensivt lysande i vitt med också gult, grönt, rött, blått eller violett.
Storlek: Från en ärta till en badboll eller större.
Form: Vanligtvis sfärisk, men ibland formad som en cylinder, sfär med utbuktningar eller klockform.
Densitet: Vissa är svagt eller nästan helt genomskinliga, medans andra är mörkt kompakt och vissa helt svarta.
Ljud och lukt: Ibland ger den ifrån sig ett fräsande ljud och en stank av svavel eller ozon.
Uppförande: Sväva, flyga vågrätt, falla till marken, vara stilla, vagga fram, studsa fram och tillbaka mellan fasta föremål eller röra sig på ett synbart meningsfullt sätt. Ibland rör de sig parallellt med metallrör och ledare, rätlinjigt eller hoppande. De kan gå genom fönster antingen genom att krossa dessa eller, om de har metallinfattning, utan att skada dem. De kan accelerera med närapå blixtens hastighet.
Temperatur: Vanligtvis ger de inte ifrån sig värme men ibland gör de det. Ibland sveder de de föremål de kommer i kontakt med.
Sammansättning: Att döma av de skador den kan ställa till och hur den beter sig i närheten av elektriska ledare tror man att det är ett joniserat klot av gas, s k plasma, som håller ihop sig själv på något sätt.
Jättekulblixtar: Dessa är sällsynta och syns bara i mörker. Antagligen är det så att luften inte leder riktigt bra för en riktig blixt så blixten liksom stannar på vägen och laddningen hamnar i ett plasmamoln istället. Dessa moln lyser svagt gult och syns inte på dagtid. Storleken på dessa kulblixtar är runt 10 meter i diameter så de är inte så små. Blir de mindre så blir det vanliga kulblixtar av dem. Och de små kulblixtarna är betydligt vanligare.
normal
Klotblixten avslöjad?
I överskriften på en notis i tidningen Ny Teknik 98:42 framgår att forskare nu har förklaringen på klotblixtfenomenets natur. Detta låter ju närmast helt fantastiskt, det är ju nästan i paritet med att någon hade ställt sig upp och hävdat sig ha förklaringen på hela UFO-fenomenet. Dock, läser man vidare så är det emellertid endast ett förslag till lösning som presenteras. Förklaringen går ut på att laddad gas blir instängd i ett slags magnetiskt klot.
Man säger följande:
I en vanlig blixturladdning bildas oftast horisontella magnetfält runt blixten, men ibland kan även vertikalt riktade magnetfält uppkomma. Då och då händer det att de horisontella och vertikala magnetfälten kopplar ihop sig och bildar en boll. Inuti bollen fastnar en liten mängd joniserad gas sk. plasma. Bollen sliter sig loss från huvudblixten och kan sedan flyga fritt t.ex. genom ett flygplan.
Man skriver också att folk förvånas över att klotblixten inte tycks utstråla någon värme. Däremot går det att bränna sig på blixten. Förklaringen till detta skall vara att plasmat inuti bollen kyls av snabbt, medan magnetslingorna kan ha en temperatur på upp till 16000 grader (!).
Klotblixtar brukar ha en livslängd på mellan 10-15 sekunder och försvinner sedan spårlöst. Som förklaring anges att när plasmat svalnar binds elektronerna till sina skal och ökar därmed resistansen i plasmat som i sin tur motverkar och försvagar det omgivande magnetfälten.
Kommentar
Artikeln är ju översatt från en engelsk förlaga och man vet ju inte hur väl den följer originalet. Frågetecknen radar emellertid upp sig. Det förklaras inte hur ett bollformat magnetfält uppstår. Korsar flera blixtar varandra i skilda plan? Kan dom överhuvudtaget göra detta? Det påstås att plasmat inuti bollen kyls av medan magnetslingorna fortfarande kan hålla en temperatur på uppåt 16.000 grader. Vad menar man med att magnetslingor kan hålla en temperatur? Är det skalet på bollen man menar? Oavsett vad, hur kan den innerliggande gasen kylas av samtidigt som ytterskalet fortfarande är varmt? Kylskåpseffekt kanske? Vidare...det anges att den sliter sig loss från huvudblixten för att sedan flyga fritt.
Vadå sliter sig loss? En normal blixt varar ju bara en bråkdel av en sekund och en klotblixt i ett antal sekunder. Är uttrycket sliter sig loss verkligen överhuvudtaget relevant i sammanhanget. Är inte uttryck som biprodukt eller följdverkan ett betydligt mer adekvat uttryck? Vidare anges att den sedan kan gå genom t.ex. flygplan. Antar att man har en teori om hur plasman hålls vid liv genom denna och liknande manövrer som klotblixtar hävdas utföra. Skulle vara klart trevligt om denna kom med, om aldrig så kortfattad.
Upphör aldrig att förvåna mig över hur slutsatser och sk. sanningar, som någon tycks ha gissat sig till, blir tryckta som vedertagen sanning i div. tidskrifter med vetenskaplig ambition. Man får ibland intrycket av att det räcker att någon med någon form av akademisk plattform uttalar sig säkert i något sammanhang, så går detta genast att trycka och förmedla som gällande sanning.
normal
Klotblixtar blir ofta förväxlade med andra ljusfenomen som UFOn och så vidare. Anledningen varför är för att den utger olika ljus, ger även ifrån sig ett brusande ljud ibland och rör sig inte alltid i raka linjer. Det vill säga den kan röra sig fram och bakåt och även stå stilla. Klotblixtar har en form av en sfär det vill säga en kula.
Jag vaknade på natten av åskan. Den kom närmare och närmare. Jag låg och tänkte, den måtte väl inte slå i telefonen. Jag ligger bara en meter från den. Sen tänkte jag, så dum jag är, varför skulle den slå här. Så hände det ändå. Ett klot for ut ur telefonjacket, mot mig, jag minns hur jag tryckte ner huvudet i kudden och tänkte, nu är min sista stund kommen. Precis innan mig svängde klotet, storlek av en glödlampa upp i rummet. Halvvägs mot taket exploderade det med en öronbedövande knall. Efteråt luktade det bränt, nästan som vidbränd havregrynsgröt, men syntes inga spår efter den.
(Citatet av ögonvittnet fick jag ifrån adressen http://www.hvi.uu.se/IFH/blixtar/Klotblixt.html)
Detta är ett ögonvittne som har varit med om närkontakt med en klotblixt. Många ögonvittnen påstår sig att kulblixten rör sig efter el-ledningar och andra elektroniskt drivna föremål.
Forskare har kommit fram till att klotblixten består av jongaser det vill säga gaser som innehåller negativa laddningar. Därför drar den sig till elektroniska föremål. Den har samma princip som en blixt. Den drar sig till marken för att finna positiva laddningar. När den rör vid dessa föremål så laddas klotblixten ur och förminskas allt mer.
Foskare har testat att återskapa en klotblixt och har lyckats men det de inte kan förstå är hur klotblixten kan röra sig eller behålla sin form så länge som den gör. Detta test som de gjorde återskapade en stilla svävande kula. De lyckades få en klotblixt i endast några sekunder. Detta gjorde de med laserstrålar från 4 olika håll och siktade in dem på samma punkt. När strålarna träffades skapades en väldigt liten klotblixt.
Forskningen forsätter på detta oförklarliga fenomen.
