normal
Att hantera sin ilska
Ilska bottnar oftast i rädsla, ungefär som rädda hundar skäller mest. Ilskan har ofta sin rot i känslor av övergivenhet och ett behov av att kunna kontrollera sin omgivning eller andra händelser omkring sig. Att inneha kontroll är inte synonymt med begreppet kontrollbehov. Inte som jag ser det.
När man blir arg händer det saker i den fysiska kroppen, precis som vid andra starka känslostormar. Blodtrycket ökar, pulsen stiger osv...
Vad människor ofta inte tänker på är att ilskan har en ursprunglig funktion som överlevnadsdrift. Den primitiva människan hade möjligheterna att ge uttryck för driften via kamp eller flykt. Våra drifter har inte förändrats i takt med det nya samhällssystemet.
Lösningen på egen aggressivitet bör då vara att omvandla denna starka energi/drift till fysisk aktivitet.
Att säga till sig själv bli nu inte arg är att öka kroppens och sinnenas stress. Detta i sin tur orsakar spänningar, värk och sjukdomar i själ såväl som i psyke.
Aggressivitet är en användbar energi som kan användas till annat än att knyta näven i fickan för att inte slå ihjäl chefen.
Man kan gå en promenad, styrketräna, sätta sig i koncentrerat arbete. Städning är en bra aktivitet. Det finns många exempel.
Så låt inte aggressionen bli till en sjukdom.
normal
Aggression och frustration
Psykologer har sedan länge intresserat sig för drivkrafterna bakom aggressiva beteenden, inte bara för att aggressionen leder till mycket oönskat, utan för att den spelar en stor roll som motiv. Aggressionen och flykt är två grundläggande reaktionsmönster vid konflikter och frustrationer. Freud ansåg att aggressionen är en medfödd drift. Forskningsresultat från senare år antyder att aggression hos människor till stor del är inlärd. Bandura har visat att aggression ökar hos både barn och vuxna, efter visning av förebilder som beter sig aggressivt.
Det har föreslagits att vi avreagerar oss genom att utföra aggressiva handlingar och därmed skulle vår aggressionsnivå minska. Nyare forskning tyder snarare på att aggressiva handlingar ökar eller vidmakthåller aggressiviteten. Ett flertal studier visar att aggressiviteten snarare ökar om vi ser våld.
Följande förslag har föreslagits till att våldsfilmer ökar aggressiviteten:
1. Människor (särskilt barn) har en tendens att imitera förebilder.
2. Våldsfilmer ökar spänningsnivån, vilket gör att aggression lättare utlöses om vi blir irriterade eller arga av andra skäl.
3. Det sker en tillvänjning vid våld i den bemärkelsen att vi i efterhand reagerar mindre. Detta kan leda till att vi får svårare att sätta oss in i våldsoffrens situation.
4. Naturliga hämningar av aggressivt beteende minskar.
5. I filmer löses alla konflikter med våld. Även när de goda segrar så sker det genom en lång och våldsam kamp mot de onda. Våld framställs som ett nödvändigt och accepterat sätt att lösa konflikter.
Frustration
När viktiga behov inte blir tillfredställda upplever vi frustration. Frustration kan yttra sig i form av besvikelse känslor, vrede eller allmän irritation. Alla människor har en gräns på hur mycket motgångar/besvikelser man kan ta. En s k. Frustrationstolerans. Denna frustrationstolerans beror mycket på den uppväxt vi haft. Förenklat kan man säga att det finns två grundläggande sätt att reagera på vid frustrationer. Det ena sättet är att reagera med aggression, en mer anpassad form av aggression, attackera problemet. Det andra reaktions sättet är flyktbeteenden eller ångest.
