John Locke (1632-1704) anses av många som liberalismens fader, och hans politiska huvudverk Two Treatises of Government har kallats Liberalismens bibel.
Det var Locke som för första gången på ett systematiskt vis förklarade varför människan behöver frihet, varför äganderätt är en naturlig rättighet, varför statens enda uppgift är att skydda vår frihet, och att staten är illegitim om den inte gör det. Hans skrifter fick ett enormt inflytande i samtiden, födde den moderna liberala rörelsen och inspirerade revolutionen i Amerika, och i ett tidigt skede även den i Frankrike.
Lockes liv
Under sitt liv var Locke känd som empirisk filosof, läkare, ekonom, psykolog och pedagog. Runt år 1650 började han studera vid Oxfords universitet och han blev snart lärare i klassiska språk och moralfilosofi. Hans idéer gick då i traditionalistisk, anti-liberal riktning. Hans liv förändrades kraftigt när han genom en operation i mitten av 1660-talet lyckades rädda livet på den rike liberale politikern Lord Shaftesbury. Locke blev efter operationen lordens vän, husläkare och sekreterare och hans åsikter blev allt mer liberala. På lordens uppdrag skrev han politiska och filosofiska texter, bl a en argumentation för intellektuell tolerans.
I England rasade i mitten av 1600-talet ett inbördeskrig, där republikanska, radikala, ja rent av socialistiska idéer bröt fram. Men inte minst liberala idéer dök upp, företrädda av The Levellers och en del inom whigpartiet. John Locke kom i kontakt med whig-kretsar, som var fientliga mot monarkin, och 1683 tvingades han i landsflykt till det relativt liberala Holland. Där skrev han sina mest betydande verk; om hur människan får kunskap (An Essay concerning Human Understanding), och om varför hon behöver frihet (Two Treatises of Government) och tolerans (An Essay concerning Toleration).
Efter den liberala revolutionen i England 1688 kunde Locke återvända till hemlandet och där publicerades hans verk, som lästes i breda kretsar och snart var han den givna startpunkten för varje diskussion om filosofi och politik.
Förnuftets filosof
Även om Locke till viss del var religiös, så tillskrev han förnuftet en stor roll i människans liv. Religionen är i Lockes filosofi mer undanskymd i förhållande till dels behovet för människan att få tänka själv, dels Lockes sätt att resonera och framställa sina idéer, vilket sker genom rationell argumentering.
John Lockes liberala åskådning grundar sig i en teori om människans natur, nämligen människans behov av och rätt att använda sitt förnuft.
Människan har en naturlig rätt till liv, frihet och egendom och den grundläggande skyldigheten och rättigheten är självbevarelse, att leva sitt eget liv så bra som möjligt. Vi har inga medfödda idéer som visar oss den rätta vägen, men däremot har vi ett förnuft som kan värdera gott och ont och avgöra hur vi bör handla för att överleva, t ex genom produktion och handel.
Om människan ska kunna bevara sig själv är det rätt att använda sitt förnuft och handla efter det, men det förutsätter att vi inte hindras av någon annan att göra så. Ingen får använda tvång eller våld för att förbjuda mina handlingar eller tvinga mig till andra handlingar. Vi är enligt Locke inte gjorda för varandras bruk.
Jag har en rätt att fritt använda mitt liv, min frihet och min egendom som jag vill, endast begränsat av alla andras rätt till deras liv, frihet och egendom. Vad folk gör med sig själva är deras ensak. Som Locke skriver i A Letter concerning Toleration: If any man err from the right way, it is his own misfortune, no injury to thee.
Äganderätten
Äganderätten är en grundläggande rättighet i Lockes filosofi. Det är vårt ägande av vår egen kropp som manifesterar att vi inte är gjorda för någon annans skull, och Locke presenterar också den första djupa teorin om varför vi har rätt till yttre tillhörigheter.
Han menar på traditionellt vis att jorden är skapad av Gud, men han menar samtidigt att Gud har givit jorden till människorna. Inte i meningen att vi har gemensam beslutsrätt över den, utan i meningen att människan har rätt att utnyttja den. Och vi måste utnyttja den för att bevara oss själva och leva ett gott liv. Och genom att världen utnyttjas av de företagsamma och rationella skapas äganderätter.
Vi har nämligen alla rätt till vårt eget arbete, och när vi blandar detta med något som inte är ägt av andra individer, får vi rätt till detta - t ex när vi genom jakt tillägnar oss djur, när vi genom samlande och förädling tillägnar oss råmaterial, när vi genom jordbruk eller husbygge tillägnar oss mark.
Det är individen som har rätten till sin kropp och sitt arbete, och det är bara individen som kan göra anspråk på resultatet och frukterna av arbetet. Rätten till förvärvad egendom, eller sådan egendom man frivilligt fått eller bytt till sig av den som ägde den, är alltså privat och oförytterlig.