En annan viktig komponent är i vilken grad som observatören lagrar upp egna energier i och omkring sig. Dessa energier vitaliserar de gamla spåren och gör att en persons närvaro kan få en annan besökare att också uppleva spöket, villket han inte skulle gjort om han kommit ensam. Denna energiupplagring är densamma som är orsaken till poltergeist-utbrott.
Om energin hos en observatör eller den samlade energien av flera observatörer är tillräckligt stor så kan spöksynen följas av fysiska fenomen, som fysiska knackljud, dörrar som svänger, fysiska vindpustar, eller något annat.
Jag kallar det, här, för kanalisering och använder ordet i en vid betydelse. Allmänt handlar det om att komma i kontakt med sitt högre jag. Detta kan ske på många sätt. Kanalisering är en utkristalliserad form av den allmäna potens för dessa företeelser.
All sådan kontakt, även de med spöken, utvecklas genom en slags medvetandeprocess som har gemensamheter med de som orsakar multippla personligheter. Man tränar upp sig att kommunicera med sitt innre genom något man upplever som separat från sig själv. Det kan vara tarot, älvor, spöken, kaffesump, vishetslärare, Jesus, etc. I vissa fall kan komponenter komma utifrån, men vanligtvis är det en egenproduktion. Vid fallet med spökena är det klassat som externt. Duktiga medier kan även få yttre information som bygger upp döda anhöriga de vill ha kontakt med. Men en stor del av kontaktens innehåll är i andra fall personlig. (Tja. Det är mer komplicerat än så, men det har jag tagit upp tidigare och gör det inte nu igen.)
I detta sammanhang kommer denna process in när varelsen eller varelserna man upplever kommer fram som en del i ett eget växande och är personliga. Liknande kan upplevas ibland vid telepatisk kontakt vid form av astralprojektion. Dvs att någon kommer på besök och manifesterar sig som ett spöke, utan att vara knuten till den platsen. Liknande kan uppstå när en slags relation byggs upp till en död (eller levande också för all del) anhörig som man lever med, oberoende av var man befinner sig. Det skulle jag klassa som symptom på scizofreni, pga att kontakten inte har någon positiv inverkan. Det är bättre att smälta samman de olika personligheterna och låta den anhörige leva vidare som en integrerad del i sig själv.