normal
Det har visats att vårt medvetande bara kan hantera ungefär sju saker samtidigt.
Våra sinnen registrerar många saker i vår omgivning. Vårat undermedvetna tar emot informationen, jämför den med tidigare minnen och gör scenarios där tänkbara resultat jämförs med aktuella mål. I slutändan är det bara en liten del av all denna information dom når medvetandet. Det undermedvetna sollar normalt bort allt som är ointressant eller gamla nyheter.
Psykologin kallar detta filterteorin. De filter som skyddar vårt medvetande från att bli överväldigat kallas för skyddsmekanismer. Dessa är i huvudsak skyddande, men om de blir för starka blir de blockeringar.
Människor som inte har tillräckliga filter blir psykotiska. Men de måste minska sina filter för att bli psibenägen.
normal
Experiment
Ett bra exempel på hur vi undviker oönskad information från att nå vårt medvetande ges av Norman Dixon i hans ljusfläcksexperiment. I detta experiment satt en person och tittade in i en maskin ungefär som i en kikare för två ögon. De kunde se en ljusfläck mot en neutral bakgrund. De bads att vrida en ratt tills ljusfläcken försvann in i bakgrunden. Ljusfläckens styrka mättes. Därefter visades i hemlighet ett ord för dem som var fysiskt synlig men inte så att man kunde se det medvetet. Än en gång ombeddes de att vrida ratten så att ljusfläcken försvann in i bakgrunden. Än en gång mättes ljusstrykan. Detta gjordes flera gånger för många olika ord. Man fann att gränsen för när personer inte längre kan se ljusfläcken varierade i enlighet med den emotionella meningen hos det subliminala ordet. Folk stärkte sitt perceptionsfilter om orden, så som cancer, skulle kunna göra dem oroliga. Så, även om de inte viste vilka ord som presenterades för dem, höjde deras undermedvetna den perceptuella gränsen för tabun och otrevliga ord. Detta kallas för perceptuellt försvar, och detta och andra liknande experiment visar vilken enorm kraft det undermedvetna har för var vad vi gör -- och inte gör -- ser, hör, tänker.
