normal
En av de ofta återkommande effekterna i parapsykologisk forskning är att neurotiska människor lyckas sämre än icke neurotiska. En neurotisk person har en massa envisa tankar som han inte kan bli av med. Är man väldigt lite neurotisk (om man tänker sig det som en skala där alla människor är mer eller mindre neurotisk) kan man ta det lungt och koncentrera sig på en sak utan att störas av en massa upprepande tankar.
Den allmänt rådande teroin är att psi är en svag signal i det undermedvetna. Man anser då att en neurotisk person dränker denna svaga signal i bruset av sina egna tankar. Detta är ett av grundantagandena vid utformandet av ganzfeldmetedologin, parapsykologins mest framgångsrika ESP-experiment.
normal
Med neuros menar jag tendenser till asocialt eller dåligt anpassat beteende orsakat av antingen ängslan eller försvarsmekanismer mot ängslan. Det har gjorts flera försök som visat att människor som reagerat mindre neurotiskt har större chanser att gissa rätt i psiförsök. DMT är det (projektiva) test som lyckats bäst. Man har även försökt med Rorschach-test.
Vi kommer då in på teorin om inre ljud. Psykologen Hans Eysenck med flera är överens om att ett av kännetecknen för starkt neurotiska personer är att de har ett mycket aktivt och reaktivt autonomt nervsystem (ANS), den del av vårt nervsystem som kontrollerar automatiska och ofrivilliga funktioner, aktiviteter som inte styrs av viljan, såsom hjärtverksamhet, andning, svettning mm. Människor med starka neuroser har en tendens att svettas mycket och att reagera överdrivet på plötsliga intryck. Man tror nu att dessa personer lyckas sämre i ESPförsök p g a att det finns mycket ljud i deras system, för mycket aktivitet och överdrivna reaktioner så att eventuella ESP-signaler inte kan tränga igenom och bli medvetna.
Det finns metoder för att försöka minska detta ljud så att ESP-signalerna blir lättare att uppmärksamma, och det leder oss in på metoder att uppnå ASC.
normal
Om neuroser.
Alla människor är en aning neurotiska. Det är inte sällsynt att folk kollar några gånger om de faktistk har låst dörren. Men då det börjar gå till överdrift(med andra ord, det börjar störa individens liv är det frågan om en psykisk störning.
Det finns många olicka neorosgrupper därifrån kanske fobier och tvångneuros är mest kännda. I fobin kopplar man räddslan/ångesten i enbart EN sak, som ofta är något människan har naturliga orsak att vara rädd för(som i klaustrofobi, agorafobi osv)Då kan hon leva ett normalt liv så länge hon undviker det hon har fobi för.
Till tvångstankar hörs det tankar man MÅSTE tänka och en bra exemple är en person(med tvångsneuros) som hör att man inte blir förlåten om man syndar mot Den Helige Anden, då måste hon genast synda mot Den Helige Anden. Däremot i tvångshandlingar hör det olicka slags ritualer man ska genomföra t.ex tvätta händerna, gå en viss väg till arbete osv. I tvångsneuros är det vanligt att personen känner sig skuldig och har en väldigt stark SuperEgo. Det hör också till att personer har en slags magisk tro på att med att genomföra dessa ritualer undviker hon något ont att hända.
Det finns också neurotisk deppression, ångestneuros, hysteria, traumaneuros och hypokondira.
Terapier för neuroser:
kognitiva terapin syftar på att ändra patientens konstruktioner om världen genom att fråga överaskanda frågor angående patientens tankar och handlingar.
Man har fått goda resultat genom betendeterapi där terapeuten först gjort själv saker som patienten inte vågar göra(t.ex gå in i ett litet rum eller röra vid något patienten ser som smutsigt).
Det är också en effektiv metod att ta reda på varifrån neurosen har kommit, genom att behandla den ångestfulla saken kan personen slippa sina neurotiska symptom.
