Hem

Bast Egyptisk gudom, Gudinna

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 132095, v13 - Status: normal.
Försteredaktör: HellAmonRa
är Egyptisk gudom och Gudinna

Gudinnan Bastet, eller Bast, är dotter till solguden Ra (möjligtvis hans fru eller syster)- ser ut som en svart kvinna med katthuvud.

Alias: bast och sakhmet

normal
Bild på Bastet
Gudinnan Bastet med två kattungar. Bronsstaty, sen period. Mariémont Museum (Belgien). F. Gourdons samling, Paris.

Kultcentrer: Bubastis i Nildeltat.

Attribut: Som en solgudinna representerar hon den varma, livgivande solens makt. Henne kult visar sig så tidigt som under andra dynastin. Som en katt, beundrades hon för sin vighet och styrka. Bastet representerar de mer beskyddande aspekterna av moderskapet jämfört med den aggressiva lejonhövdade Sekhmet. Bast försvarade Ra mot ormen Apep. Bast var liksom Hathor nöjets gudinna, hon älskade musik och dans. I sin välvilja beskyddade hon också mänskligheten mot smittsamma sjukdomar och onda andar.

Representation: En kropp som en kvinna med huvud som en huskatt, ibland med hållning som ett 'sistrum'.
Relationer: Dotter och fru till Ra, moder till Khensu och Maahes.
Den första referensen till den inhemska katten dyker upp i elfte dynastin. Eftersom den var fientlig mot ormar, blev den ett av solgudens heliga djur. I nya Kungariket betraktades hankatten som en inkarnation av solguden och honkatten var jämställd med solögat. Kattlika figurer kan framvisa en skarabé, symbolen för den stigande solen, graverade på huvudet eller bröstet för att sålunda visa sin solära betydelse. Den inhemska katten uppnådde sin speciella betydelse som gudinnan Bastets heliga djur. Hundratals figurer sattes upp som votivoffer(en gåva som tack för bönhörelse) i templet vid Bubastis för att givaren kanske kunde få del av gudinnans charm. Verkliga mumier av katter begravdes i tusental på speciella kyrkogårdar i området.
Hennes huvudfestivaler firades i April och Maj. Herodotos, en berömd grekisk historiker, förser oss med följande beskrivning av en av festivalerna: När egyptierna reser till Bubastis, gör de på det här sättet: män och kvinnor seglar tillsammans och i varje båt är det många personer av båda könen. Några av kvinnorna skakar sina skallror och några av männen blåser i sina pipor under hela resan, medan andra sjunger och klappar sina händer. Om de passerar någon by på vägen går några av kvinnorna i land och ropar och kastar glåpord åt de lokala kvinnorna, medan andra dansar och skapar oro. Detta gör de vid varje by utmed Nilen. När de ankommer till Bubastis, börjar de festivalen med stora offergåvor och vid detta tillfälle konsumeras det mer vin än under hela resten av året.

Man fick dödsstraff för att döda en katt. Bastet symboliserar befruktningsstyrka av solens strålar. Katternas förfäder har funnits på jorden i mer än 12 miljoner år, men det är bara 4000 år sedan som den blev domesticerad. De gamla egyptierna var de första som använde katterna för att hålla efter skadedjuren i sädesupplagen, men det finns bevis på att katter sökte sig till människans grottor och byar långt tidigare.

I Egypten vördades katten som jägare och den blev gudomlig i inkarnationsnav gudinnan Bastet. Katten i det forna Egypten Relationen mellan egyptierna och katten var unik. De höll andra djur för både nytta och nöjes skull, t ex för mat, hudar, packdjur, vaktdjur och underhållning, men bara katten var fri att komma och gå som den ville. Det finns starka bevis (arkeologiska fynd och gamla skrifter) för att egyptierna har dyrkat katten. Exempel på detta är den grekiske historikern Herotoeos (485-425 f. Kr), som i en av sina skrifter berättar hur egyptierna rakade av sina ögonbryn som tecken på sorg när husets katt hade dött. Ett tempel byggdes i gudinnan Bastets ära (hälften katt, hälften kvinna) och mumifierade katter har hittats, både i egna gravar och i gravar tillsammans med forntida egyptier. Dessutom har många av de större museerna idag åtminstone en kattskulptur i naturlig storlek som härstammar från det forna Egypten.