normal
Fotnötter
1. Bibelforskningen her konstaterat att författarna till Lukas och Matteus heft tillgång till en äldre Jesustradition som de arbetat in i sine litterära alster Den här äldre traditionen visar, om man lÖsgör den ur sitt nuvarande sammanhang, ett större intresse för Jesus talesätt och läror, och befattar sig inte alls med korsfästelsen och dess signifikans, senare kristendomens centrala angelägenhet
2. Hugh Schonfield: The Essene Odyssey, s 2.
3. När en text fines i tlera varianter, anses den mest kortfattade och primitive utgöra den äldsta versionen.
4. Följande referat är ett sammandrag av John Allegros egen tramställning Denna återfinns i sin helhet i hens The Dead Sea Scrolls and the Christian Myth, kap 14 1 bokens appendix återges pergamentets text, känd som 4Q Therapeia-texten.
5. Q i sambaed med dödahavsskrifternas numrering står för Qumran, medan den inledande sit fran anger i vilken av grottorna som rullen eller fragmentet påträffades.
6. Döparsekten Mandéernas skritter fines översatta till tyskan i Ginz,a, Der Schatz oder das Grosse Buch der Mandäer, av M Lidzbarski, 1925 Citatet är emellertid hämtat ur Hans Jonas The Gnostic Religion, s 56.
normal
Text som borde vara sist.
normal
Att ändra perspektiv
Jag menar dock inte på att det är fel att lägga värderingar på saker och ting. Utan värderingar skulle livet kännas meningslöst, för allt skulle vara som det var, och ingenting var bra eller dåligt. Livet skulle helt enkelt bli väldigt tomt. Det var precis det kärnan tyckte, därför utvecklade den sig själv och börja uppleva saker och ting utifrån ett trångsynt perspektiv.
Det är som sagt inget fel på att ha värderingar eller ha en riktad syn på något, det är lite av poängen. Problemet är dock att människor inte ändrar sina värderingar, utan håller fast vid dom som om de vore lika viktiga som livet självt. Det är på grund av detta som vi skapat uttrycket ondska. När vi vägrar ändra värderingar och saker händer oss som inte går ihop med våra värderingar blir det väldigt jobbigt. Ett exempel; din värdering säger att det är roligt att cykla. Bryter du då benet tycker du att något dåligt har hänt dig. I själva verket har du bara brutit ett ben, inget annat. Du kan då välja mellan att lida för att du inte kan cykla, eller ändra värderingar så att det är roligt att sitta still. Det är detta som är nyckeln till lycka.
normal
Meningen med allt
Syftet med skapelsen var att vilja uppleva sig själv. Genom att skapa saker som inte var som kärnan kunde den se på sig själv utifrån. Om man är Kärnan själv kanske man skulle veta vad man var, men man skulle aldrig riktigt förstå det, aldrig känna det. Det finns ju inget annat att jämföra med. Om du vore helt isolerad från allt annat, skulle inte du heller förstå vad du var, mer än att du existerade.
Vad är då målet med allt detta? Jag hör redan många läsares agg när jag säger det; det finns inget mål, och således ingen stor mening med universum. Universum försöker inte uppnå något, mer än självkännedom. Allt som existerar är en verklig lek med skapande tankar.
För många innebär denna sanning en enorm tomhet, för andra en oerhört stor frihet. Jag föreslår att du går över till det sistnämnda. Vad innebär det att universum saknar mål? Det innebär att ingenting du gör kan vara dåligt, ingenting kan vara slöseri med tid. Gud kommer aldrig någonsin bli missnöjd med den du är. Gud kommer aldrig någonsin bli arg för någonting. Det finns ingenting att bli arg för nämligen när man saknar mål. Det finns ingenting som kan hota Kärnan, därför kommer den aldrig reagera på ett sådant vis. Det innebär total frihet! Frihet att välja
Jag brukar följa ett exempel ur boktrilogin Samtal med Gud. Där jämför Gud universum med en CD-ROM. Han säger att universum är som ett spel; alla möjliga framtider existerar redan på skivan, allt är förprogrammerat. Det vi kan göra när vi spelar är att välja vilken framtid vi vill se. Man kan spela hur man vill, ingen blir arg för att du förlorar, ingen tycker att du är elak för att du spelar som du vill. Vi kan se vår inkarnation som ett spelliv, förlorar vi säger spelet Game Over, vill du spela igen? Skillnaden är bara att spelet aldrig någonsin kommer att sluta.
Se till att sluta söka efter meningen med livet, och börja skapa den! Vad vill du att meningen med ditt liv ska vara? Vad väljer du för anledning till att du är här?
normal
Plan
Verkligheten har beskrivits som olika plan i tusentals år, inte minst av de gamla shamanerna. Världen sägs vara uppbyggd av plan med olika frekvenser. Om vi slår ihop den här teorin med min fjärde dimension kan vi se att en frekvensförändring är en rörelse i 4D. Man rör sig inte från 3D, utan man bara rör sig till en annan 3D-värld. Ju närmare man befinner sig vårat plan, desto mer likt är det. Allt är som sagt uppbyggt av 4D-objekt, och dessa tränger igenom olika många plan. Vissa objekt kanske bara är några plan höga, och andra kanske tränger igenom samtliga plan. När man rör sig mot högre och lägre plan förändras alltså sakers utseende, form, storlek etc., men även plats. Är man tillräckligt långt ifrån vår fysiska värld känner man troligen inte igen sig alls.
Om det vore möjligt att erfara fydimensionell rymd så skulle vi för första gången se i sann 3D. Man skulle se ett objekt från alla håll samtidigt, en omöjlighet för vår optiska syn. Vi skulle kunna byta 3D-universum lite som vi hade velat. En annan effekt blir att man kan se insidan på saker. Man skulle inte längre behöva öppna en burk för att se innehållet. Man skulle kunna gå in i ett rum utan dörrar och fönster, och man skulle kunna försvinna på ett ögonblick från den ena världen till den andra. Precis som vi kan blicka in i en ritning på ett papper skulle vi utan problem kunna blicka in i slutna rum.
Det låter lite som andar, tycker du inte? Jag tror att andar är bundna till 3D-precis som oss, men att de kan röra sig i den fjärde dimensionen och därmed byta perspektiv (universum för oss). De kan försvinna på ett ögonblick, de höjer sin frekvens. De är även näst intill genomskinliga. Det är en effekt av att inte vara tillräckligt nära vårt fysiska universum. Med hjälp av vår andliga syn kan vi nämligen se lite ovanför det fysiska, men inte mycket. Detta möjliggör bland annat aurasyn, då man ser kroppen på ett lite högre plan.
Vore man helt synkroniserad med planet skulle ens aura se lika skarp ut som ett fysiskt objekt, då ses dock vanliga fysiska objekt oskarpt. Det finns inga klara gränser mellan planen. Man kan vara på flera plan samtidigt och man kan se på flera plan samtidigt.
