Hem

Kirlianfotografi Fotografi

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 183, v3 - Status: normal.
Försteredaktör: lucipher
Denna text är importerad från /old/psi/kirlianfotografering.html
är en sorts Fotografi och Praktiserbart

Fotograferingsteknik som visar en aura runt föremålen. Uppfanns av ryssen Semyon Kirlian.

Alias: aurafotografering och kirlianfotografering

normal

Denna fotograferingsteknik uppfanns av ryssen Semyon Kirlian. Den går ut på att placera ett föremål på en film mellan två plattor som utgör en kondensator. När man vrider på en växelspänning med låg ampär, mycket hög spänning och mycket hög frekvens så vibrerar elektroner i det statiska fältet mellan plattorna. Dessa elektroner interagerar med föremålet och resultatet avtecknar sig på filmen. Filmen visar då den svarta siluetten av föremålet som omges av en corona som ser ut som eld. Genom att avläsa strukturen på denna corona kan man sluta sig till förhållanden hos föremålet. Det går att identifiera sinnesstämning, sjukdom, menstruation, etc genom att fotografera en människas hand.


normal

Boken In i det okända skriver följande om Kirlians effekt:

Resultatet var mycket uppseendeväckande. Ett nyplockat löv var t.ex omgivet av en lysande aura, och dess yta var översållad av en mängd små ljuspunkter. Några dagar senare hade lövets aura bleknat, och de flesta ljuspunkterna var borta. Ett livlöst föremål, som ett mynt, hade bara en svag aura och inga ljuspunkter alls. En hand kunde ge dimmiga och röriga ljuseffekter om handens ägare var sjuk eller orolig. Om handens ägare däremot mådde utmärkt kunde samma hand ge mycket klara och skarpa luseffekter. I ett experiment (som utfördes av Kirlians anhängare) revs en bit av lövet av innan det fotograferades. Den framkallade bilden var på alla sätt typisk för ett nyplockat löv med ett undantag: på den plats där den bortrivna biten skulle ha suttit fanns ett spöklöv, en svag aura som hade exakt samma kontur som den avrivna biten.

I maj 1972 hade man kommit så långt att man sammankallade den första konferensen i väst om Kirliansk fotografering, akupunktur och männsikans aura.

En del av deltagarna i konferensen rapporterade att de lyckats få fram några av de effekter som sovjetiska forskare påstod sig ha lyckats med, och dessutom hade de fått fram en del egna. Douglas Dean hade táex fotograferat en helbrädagöreskas händer. Han kunde visa att det ljusskimmer som omgav hennes fingertoppar flammade upp så fort hon tänkte på att bota människor. Moss och Johnson hade hittat en försöksperson som alltid kunde förändra sin blåvita corona till en röd plump genom att medvetet reta sig till ursinne.

Men samtidigt som entusiasterna blir allt fler blir också skeptikerna fler. I en artikel den 15 oktober 1976 i den aktade vetenskapliga tidskriften Science påstods det att Kirlians effekt framkallades enbart av den mängd fuktighet som fanns i det avbildade objektet. Vad gällde möjligheten att upprepa effekten påpekade artikelförfattarna att minst 25 variabler måste kontrolleras innan man kunde tyda ett Kirlianfotografi och lät på så sätt förstå att många berömda kirlianfotografier i själva verket var värdelösa. En del fysiker har ansett att effekten kanske helt enkelt beror på störningar i strömfältet som påverkar filmens ljuskänsliga skikt men inte avslöjar så mycket om det avbildade objektet.

Under tiden fortsätter forskarna sitt arbete. Thelma Moss påstår sig ha lyckats förytsäga grobarheten hos sojabönor till 100%. Hon säger också att hon lyckats göra videofilmer som visar hur en aura runt en växt blir starkare när en människas hand närmar sig. Fysikern vid Drexel University säger sig ha iakttagit samband mellan coronan vid fingertopparna och småsmärtor, intellektuell ansträngning och hyperventilation.

Men trots att man fått fram belägg från olika håll kvarstår den centrala frågan: Vad är egentligen Kirlians effekt? Är det en ny form av energi eller helt enkelt en ny manifestation av en redan känd form? Thelma Moss har sin åsikt klar. Jag skulle anse det meningslöst att rota i detta om jag trodde det var ett helt och hållet elektriskt fenomen, säger hon.


normal

Kirlianfotografierna beror på elektrisk urladdning i luften mellan fingret och den fotografiska plåten. Närmare bestämt rör det sig om ett s k koronafenomen.

När en gas, i detta fall luften, utsätts för ett starkt elektriskt fält, kan elektroner frigöras från gasens molekyler. Dessa fria elektroner strömmar genom gasen, varvid de väljer olika väg beroende på var (det elektriska) motståndet är minst. När de stöter mot atomer, kan de påverka deras tillstånd (excitera dem) på sådant sätt att de avger ljus.

Detta är en ganska komplicerad process. Utseendet på ett Kirlianfotografi av en fingertopp påverkas därför också av en lång rad faktorer: fingrets placering och hur hårt det trycks mot plåten, lufttemperatur, luftfuktighet, lufttryck, hudens fuktighet och elektriska motstånd, strömstyrkan och spänningen etc. Flera av dessa faktorer påverkas av personens sinnestillstånd, varför det är högst naturligt att Kirlianfotografier ibland kan variera med sinnesstämningar. Praktiska försök har visat att normala variationer i hudens fuktighet kan leda till stora skillnader i Kirlianbildens utseende.

I Poul Ferslings bok Naturligt övernaturligt heter det: Ett besynnerligt fenomen är att ett kirlian-fotografi av ett löv som man har skurit bort upp till en tredjedel av fortfarande visar hela lövet, även om den del som saknas är en smula svagare. . . Detta påstående är en ren myt. Upprepade försök har visat att det bara är den kvarvarande delen av lövet som kan avbildas, såvida det inte finns kvar fukt på filmytan från den borttagna delen av lövet.

Ett koronafenomen i större skala uppstår ibland under åskmoln. Till sjöss kan det ses som lysande kvastar från fartygsmaster, och det kallas för elmseld efter helgonet Sankt Erasmus (Elmo), som ansågs skydda sjöfarare. Elmseld förekommer också på höga torn till lands.

Koronafenomenen har genom tiderna gett upphov till otaliga historier om övernaturliga väsen, en tradition som Kirlianfotografierna fortsätter.

Koronafenomen är inte bara kuriositeter. De kraftiga koronafenomen som uppkommer då ett flygplan flyger genom ett åskmoln kan allvarligt störa både radar och radiokommunikationer. Därför förses flygplansvingar med små metallremsor som avleder upplagrad elektricitet och minskar störningsrisken.


normal

Lite mer fakta

Fotograferingstekniken uppfanns av ryssen Semyon Kirlian. Den går ut på att placera ett föremål på en film mellan två plattor som utgör en kondensator. När man till dessa sätter en växelspänning med låg strömstyrka, mycket hög spänning och mycket hög frekvens, vibrerar elektroner i det statiska fältet mellan plattorna. Dessa elektroner påverkas av föremålet och resultatet avtecknar sig på filmen. Filmen visar då den svarta siluetten av föremålet som omges av ett fält som ser ut som eld. Genom att avläsa strukturen på detta fält säger sig vissa kunna se förhållandet hos föremålet. De menar att det går att identifiera sinnesstämning, sjukdom, menstruation, etc genom att fotografera en människas hand.

När man fotograferat ett nyplockat löv med denna teknik var det omgivet av en lysande aura, och dess yta var täckt av en mängd små ljuspunkter. Några dagar senare hade lövets aura bleknat, och de flesta ljuspunkterna var borta. Ett livlöst föremål, som ett mynt, hade bara en svag aura och inga ljuspunkter alls. En hand kunde ge dimmiga och röriga ljuseffekter om handens ägare var sjuk eller orolig. Om handens ägare däremot mådde utmärkt kunde samma hand
ge mycket klara och skarpa ljuseffekter. I ett experiment (som utfördes av Kirlians anhängare) revs en bit av lövet av innan det fotograferades. Den framkallade bilden var på alla sätt typisk för ett nyplockat löv med ett undantag: på den plats där den bortrivna biten skulle ha suttit fanns ett spöklöv, en svag aura som hade exakt samma kontur som den avrivna biten.

I maj 1972 hade man den första konferensen i väst om Kirliansk fotografering, akupunktur och människans aura. En del av deltagarna i konferensen rapporterade att de lyckats få fram några av de effekter som sovjetiska forskare påstod sig ha lyckats med, och dessutom hade de fått fram en del egna. Douglas Dean hade t ex fotograferat en helbrägdagöreskas händer. Han kunde visa att det ljusskimmer som omgav hennes fingertoppar flammade upp så fort hon tänkte på att bota människor. Moss och Johnson hade hittat en försöksperson som alltid kunde förändra sin blåvita corona till en röd plump genom att medvetet reta sig till ursinne.

Men samtidigt som entusiasterna blev allt fler blev också skeptikerna fler. I en artikel den 15 oktober 1976 i den aktade vetenskapliga tidskriften Science påstods det att Kirlians effekt framkallades enbart av den mängd fuktighet som fanns i det avbildade objektet. Vad gällde möjligheten att upprepa effekten påpekade artikelförfattarna att minst 25 variabler måste kontrolleras innan man kunde tyda ett Kirlianfotografi och lät på så sätt förstå att många berömda kirlianfotografier i själva verket var värdelösa. En del fysiker har ansett att effekten kanske helt enkelt beror på störningar i strömfältet som påverkar filmens ljuskänsliga skikt men inte avslöjar så mycket om det avbildade objektet.

Under tiden fortsätter forskarna sitt arbete. Thelma Moss påstår sig ha lyckats förutsäga grobarheten hos sojabönor till 100%. Hon säger också att hon lyckats göra videofilmer som visar hur en aura runt en växt blir starkare när en människas hand närmar sig. Fysikern vid Drexel University säger sig ha iakttagit samband mellan coronan vid fingertopparna och småsmärtor, intellektuell ansträngning och hyperventilation.

Men trots att man fått fram belägg från olika håll kvarstår den centrala frågan: Vad är egentligen Kirlians effekt? Är det en ny form av energi eller helt enkelt en ny yttring av en redan känd form? Thelma Moss har sin åsikt klar: Jag skulle anse det meningslöst att rota i detta om jag trodde det var ett helt och hållet elektriskt fenomen, säger hon.

Sven Ove Hansson skriver sin teori i sin bok Förklarade Mysterier. Han menar att kirlianfotografierna beror på elektrisk urladdning i luften mellan fingret och den fotografiska plåten. Närmare bestämt rör det sig om ett s k koronafenomen.

När en gas, i detta fall luften, utsätts för ett starkt elektriskt fält, kan elektroner frigöras från gasens molekyler. Dessa fria elektroner strömmar genom gasen, varvid de väljer olika väg beroende på var (det elektriska) motståndet är minst. När de stöter mot atomer, kan de påverka deras tillstånd (excitera dem) på sådant sätt att de avger ljus.

Detta är en ganska komplicerad process. Utseendet på ett Kirlianfotografi av en fingertopp påverkas därför också av en lång rad faktorer: fingrets placering och hur hårt det trycks mot plåten, lufttemperatur, luftfuktighet, lufttryck, hudens fuktighet och elektriska motstånd, strömstyrkan och spänningen etc. Flera av dessa faktorer påverkas av personens sinnestillstånd, varför det är högst naturligt att Kirlianfotografier ibland kan variera med sinnesstämningar. Praktiska försök har visat att normala variationer i hudens fuktighet kan leda till stora skillnader i Kirlianbildens utseende.

Ett besynnerligt fenomen är ett kirlianfotografi av ett löv som man har skurit bort upp till en tredjedel av fortfarande visar hela lövet, även om den del som saknas är en smula svagare. Detta påstående är enligt Sven Ove Hansson en ren myt. Upprepade försök har enligt honom visat att det bara är den kvarvarande delen av lövet som kan avbildas, såvida det inte finns kvar fukt på filmytan från den borttagna delen av lövet.

Ett koronafenomen i större skala uppstår ibland under åskmoln. Till sjöss kan det ses som lysande kvastar från fartygsmaster, och det kallas för elmseld efter helgonet Sankt Erasmus (Elmo), som ansågs skydda sjöfarare. Elmseld förekommer också på höga torn till lands. Koronafenomenen har genom tiderna gett upphov till otaliga historier om övernaturliga väsen, Kritikerna anser att kirlianfotografierna fortsätter denna tradition.

Avslutning
Kirlianfotograferingen verkar alltså ha en naturlig förklaring. Faktum kvarstår dock att vissa läkare säger sig kunna tolka sjukdomar med hjälp av kirlianfotgrafier av patienter. Fenomenet
behöver dock inte tyda på något övernaturligt. Men även inom detta område är kunskaperna om det övernaturliga inte tillräckliga för att helt utesluta att det skulle vara själsliga krafter som visar sig i form av en aura.