Det tycks idag vara tyst om den amerikanske anatomen Burrs rapporterade upptäckt av livsfält. Men om hans resultat var reella, kan de ha stor betydelse for vår bild av verkligheten.
Många som blickat ut over världen har tyckt att allt verkat meningslöst. De har tänkt att människan blivit till av en slump på en obetydlig planet i ett kallt och laglöst universum: människan är utsatt för tillfälligheternas grymma spel.
Det har blivit den kyliga vetenskapen som i stället för den varma religionen har förklarat världen för oss. Fådernas tro sätts åt sidan. Religiösa föreställningar, som en gång gav människorna en upplevelse av sammanhang och mening och gav dem tröst och styrka, äger inte långre giltighet. Vetenskapen, vars tankande synes vara överlägset religionens, har visat på en värld utan Gud. Enligt de flesta vetenskapare förklaras allt av slump och naturliga processer i förening med ett naturligt urval i kampen för tillvaron, dår det som är mest livsdugligt överlever. Detta är en tröstlös världsbild, men vetenskaparna har inte hittat den Gud som våra fäder trodde på.
Trons anseende har sjunkit. Människor nöjer sig idag inte med att tro, de vill veta. De vill ha vetenskapliga bevis, eftersom de tror på vetenskapens metoder. Professorn uppfattas som en högre auktoritet än prästen. Andå önskar många innerst inne att det soun prästen talar om, Gud och en mening med livet, på något satt skall vara sant.
l972 utkom den uppseendeväckande boken Blueprint for immortality, som redogjorde för upptäckten av så kallade livsfält. Den var skriven av den pensionerade amerikanske anatomen och Yaleprofessorn Harold Saxton Burr.
Burr och hans kolleger hade gjort tusentals experiment under en period av nära fyrtio ar, och de hade upptäckt och bekräftat existensen av livsfält hos allt levande. De hade också visat vilken praktisk nytta man kan ha av dessa fålt inom bland annat medicinen.
I universum råder lag och ordning, skriver professor Burr i inledningen av sin bok. Det är inte tillfälligheternas samspel som skapat världen. Det år inte kaos runt omkring oss, utan varje detalj i helheten har sin meningsfulla plats.
Denna ordning kan synas märklig. Hur har den organiserats? Hur har alla delarna hamnat på sina råtta platser? Burr säger att det idag finns en vetenskaplig förklaring. Det är elektrodynamiska fält som lägger alla partiklarna på sina rätta platser och också bestämmer deras rörelser.
Burr berättar att för omkring fyrtio år sedan (detta är skrevs 1972) fick forskarna elektroniska instrument och tekniker så att de kunde fastställa existensen av oerhört komplicerade elektrodynamiska fält, livsfält, efter vilka alla världens former byggs upp. Att dessa fålt verkligen finns har visats i tusentals experiment. Och deras existens betyder att det finns ett syfte bakom livsformerna. Människan år alltså ingenting tillfälligt i universum, utan universum har velat skapa människan. Hon är en viktig del i kosmos utveckling.
Elektrodynamiska fält är osynliga. Det är svårt att riktigt föreställa sig dem, men de kan jämföras med magneters mycket enklare fält efter vilka exempelvis järnfilspån ordnar sig i bestämda mönster.
Människokroppens molekyler och celler dirigeras till sina bestämda platser av livsfälten. Dessa processer pågår ständigt, när förbrukat material i kroppen kasseras och ersatts av nytt från den mat vi äter.
Burr skriver att innan man med moderna instrument hade upptäckt de kontrollerande livsfälten, förmådde biologerna inte förklara hur en levande kropp alltid kunde ha samma utseende trots ett ständigt utbyte av material i den. Han framhåller också att man genom att inspektera ett livsfält i ett tidigt stadium kan se hur den färdiga formen kommer att se ut. Och man kan upptäcka sådana förandringar i livsfalten som kan leda till missbildningar och sjukdomar, vilket naturligtvis har stor betydelse inom medicinen. Abnormiteter i livsfälten kan ge varning om någon sjukdom innan denna har visat sig i kroppen.
Livsfälten existerar i förbindelse med alla livsformer, inte bara människan. Måtningar av livsfälten hos träd har visat att fälten påverkas av solljuset, månens cykler, magnetiska stormar och solfläckar. Av dessa upptäckter följer att livet på vår planet inte är isolerat från det övriga universum, utan ingår som en del i universums liv.
Hur upptäcker och mäter man nu livsfälten? Jo, genom att mäta skillnaden i spanning mellan två punkter. Påen människa kan spänningen mätas exempelvis genom att man placerar en elektrod på pannan och en annan på bröstet eller en hand.
Burr skriver, som nämnt, att livsfälten kan ha stor betydelse inom medicinen, och han kommenterar att det inte finns något skäl till att deras allmänna utnyttjande inom sjukvården tar så lång tid. Metoden har med framgång använts, enligt Burr, men inte fatt något allmänt genombrott. Detta skrev han 1972. Idag, över två decennier senare, är situationen inte bättre.
Burr nämner också att den medicinska vetenskapen en dag kan komma att behandla sjukdomar genom elektrisk påverkan på livsfälten redan innan sjukdomssymptom har visat sig. Och inom jordbruket kan man i framtiden komma att stimulera växter elektriskt för att få bättre skördar, och eliminera defekter i deras livsfält som kan göra dem mottagliga för sjukdomar.
Harold Saxton Burr understryker att existensen av livsfält efter vilka alla livsformer byggs upp bevisar att universum har en mening och att det också finns en mening med våra egna liv. Livsfälten kan ju inte ha uppkommit av en slump, utan de måste vara resultatet av en medvetet skapande intelligens.