Tja, nu lär jag väl få en bunt skeptiska kollegor över mig, men å andra sidan anser jag mig vara i gott sällskap. Observera dock att det här i stor utsträckning är mina egna, ännu icke prövbara hypoteser och därför inte särskilt mycket att käfta om.
ESP
Hjärnans elektriska aktivitet gör den till en sändare av elektromagnetiska vågor. Redan med en så grov och okänslig metod som EEG kan man finna vissa mönster i sändningarna. Varför skulle i så fall en så mycket mer finstämd mottagare som en annan hjärna kunna uppfatta mycket mer?
Poltergeists
2 varianter på samma tema. Det finns ifrågasatta men ännu ej motbevisade undersökningar som tyder på att kroppen förlorar flera gram massa i dödsögonblicket. Lungtömning, utdunstningar m.m. räcker inte ens med de mest optimistiska beräkningar för att förklara denna snabba massförlust. Om vi tänker oss att denna massa utgörs av en form av energi, t.ex. stabila resonansmönster av tankebanor som antar en elektromagnetisk vågform som vi inte kan uppfatta med våra instrument därför att den inte når dem, så har vi ganska mycket energi att leka med, motsvarande åtskilliga ordinära vätebomber.
1. Levande människor framkallar omedvetet poltergeisten i vissa suggestiva situationer. En form av telekinesi egentligen. Inte särskilt långsökt om man förklarar telepati som ovan och vet vad elektromagnetiska fenomen som t.ex. elektromagnetism och laser kan ställa till med.
2. Dessa energimönster efter döda människor blir medvetet eller omedvetet kvar i närheten av den plats där de lämnade människans normala fysiska form. De kan dock fortfarande åstadkomma detekterbara elektromagnetiska och därigenom fysiska fenomen.
Andar
Se poltergeists 2 ovan.
Kompletteringar för tvivlare
Energi - Materia är 2 accepterade och överförbara manifestationer av samma fenomen. Idag diskuteras andra manifestationer av samma fenomen som t.ex. supersträngar fullt seriöst i det internationella vetenskapskollektivet. Här kommer också andra aspekter in som t.ex. fler dimensioner än de 4 vi normalt varseblir (höjd, bredd, djup, tid), ända upp till 24 har passats in i datormodeller.
Jag tror själv att materia är mer eller mindre stabila elektromagnetiska virvelbildningar. Inte särskilt långsökt heller med tanke på elektromagnetiska vågors våg-partikel-dualism. Att tänka sig andra eller bara större virvelbildningar än de som bygger upp den hittills kända stora mängden olika elementarpartiklar är närliggande, se t.ex. supersträngsteorin ovan.
Att vi normalt inte skulle kunna detektera en sådan virvelbildning som har massan några gram, inte absorberar, reflekterar eller emitterar ljus, skärmar sin egen elektromagnetiska vågrörelse som ex.v. en koaxialkabel och inte, genom sin vågkaraktär, interagerar med normal materia ger sig självt. Just den mänskliga (instrument-)perceptionens begränsning kan vi ju annars belysa med ett av mina favoritexempel. En enda foton av blått ljus som träffar näthinnan räcker för att ge en ljusförnimmelse, men en laserstråle, innehållande 10^36/s fotoner, som är kraftig nog att skära plåt kan passera oss på några centimeters avstånd utan att vi märker det.
Skulle du vilja berätta vad du har för utbildning och specialiteter?
Inget märkvärdigt
Utbildning: N-linje på gymnasiet, civilingenjör i kemi från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, inriktning biokemi och analytisk kemi (+organisk kemi och matematik), doktorand i medicinsk vetenskap på Karolinska Institutet i Stockholm, inriktning preklinisk cancerforskning.
Specialiteter
Grekisk mytologi, folkvandringshistoria, logik och filosofi, problemstrukturering, dator-programmering, -grafik och -layout, astronomi + en hyfsad allmänbildning.