En subjektiv värdering av vad man får göra och inte göra. Oftast övergår etiken hos en grupp till regler.
Alias: etikens grund
Med etik avses den teoretiska reflexionen över moralen och dess grund.
etik (av grek. \thiko´s 'som har att göra med karaktären', 'moralisk', 'sedlig'), studiet av moraliska fenomen och föreställningar, av gammalt en gren av såväl filosofin som teologin.
Inom New Age förekommer iden om det större jaget. Enligt vanligt synsätt finns avgörande gränser mellan människorna: Det här är jag, och det där är du - vi är två helt skilda individer - jag ser till min Iycka och du till din. Men det finns ett New Age-synsätt, där man inte ser gränser mellan individerna, utan uppfattar mänskligheten som en enhet. Jaget är mer än jag - det går långt utanför denna kropp och omfattar mer än denna själ - ja, det rymmer hela universum. Jag identifierar mig med alltet.
Grunden för denna upplevelse är tanken att vi människor har en gemensam kärna: Mitt centrum är också ditt centrum och allt levandes centrum. Det finns bara ett upplevelsecentrum, och det är samma för allt och alla. Allting existerar i samma botten.
Av denna ide att allt är identiskt med allt följer att din nästa är du själv i annan form - men inte bara din nästa, utan allt som lever, ned till minsta kryp. Denna tanke kan vara fundamentet för en etik större än den traditionella religiösa. Och den etiken omfattar alla varelser.
Alla lär sig etik genom att ha blivit tillsagda av andra vad de anser rätt och fel. Många av dem är ytliga och lätta och bryta om man känner sig pressad. Men andra kan sitta så djupt att man är beredd att dö för den princip som etiken är.
Frågan är om det är destruktivt eller nödvändigt att utveckla etik. För utan etik skulle världen vara impulsiv och ännu mer farlig. Men hur djupt ska dessa värderingar ligga?
Konsekvensetik eller effektetik: I en moralisk valsituation är den handling, som man bedömer kommer att få de bästa (eller minst dåliga) följderna, den som man bör utföra. Exempel på då denna etiska modell är utilitarism.
Pliktetik eller deontologisk etik: Moralen vilar på fasta principer eller grundregler och människan har en plikt mot dessa regler även i de fall de inte ökar lusten, lyckan, eller den allmäna nyttan. Religiösa budord är ett exempel på pliktetik.
Sinnelagsetik: Den handling är god om den föds ur en god vilja, ett gott sinnelag. Jesus talar i flera sammanhang som en radikal sinnelagsetiker - Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. (Matt 5:27-28)