Hem

Hypatia Filosof, Matematiker

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 153992, v2 - Status: normal.
är Filosof och Matematiker

Hypatia levde i Alexandria år 370 - 415 eKr. Hon var en av de första kvinnliga vetenskaps(männen) och forskade i matematik, astronomi och filosofi.

Alias: hypatia

normal

Staden Alexandria på nordafrikas kust var under århundradena efter Kristi födelse en smältdeg av religion, filosofiskt tänkande och olika ideologier. Där fanns de två största av antikens bibliotek, som anlagts cirka 250 år före Kristi födelse. Det ena biblioteket innehöll antikens viktigaste skrifter med över trettiotusen skrifter och det andra biblioteket, Museion, hade kopior av skrifterna och var avsett för mer praktisk forskning. Alexandria var vid denna tid ett av fornkyrkans förnämsta teologiska centra, det sägs att aposteln Markus verkat där, och att kristendomen därför tidigt fick ett starkt fäste i staden.

Det var här i Alexandria som Hypatia levde på trehundratalet och här sägs hon ha beklätt läroämbetet i platonsk filosofi. Hon kan helt enkelt ha haft en kommunal professur i filosofi för hon undervisade människor från olika religioner. Hon hade grekisk bakgrund och tillhörde den nyplatonska skolan även om hon var väl hemmastadd i dåtidens alla filosofiska system. Hon var skolad i filosofi och matematik och hennes kommentarer gällde framför allt Apollonius och Diofantes geometri. Hon undervisade såväl i Aten som i Alexandria och Hypatia tvekade inte att förläsa om Platons och Aristoteles filosofi. Hennes livsuppfattning var den gamla grekiska tron förklarad och uttolkad av de stora filosoferna. Det ansågs som en ynnest att få lyssna på hennes föreläsningar att få företräde hos den kvinnliga filosofen (Gibbon, del III, sid 211).

Hypatia älskade att disputera med människor, hon hävdade förnuftets roll gentemot kristendomen och kan kallas förnuftsrationalist. Hypatia var matematiker, astronom och fysiker. Vid denna tid började vetenskapen att delas upp i olika fack. Hon studerade hur ett plan skär en kon och vilka plangeometriska figurer som då uppkommer, med andra ord kägelsnitt som ellips, parabel och hyperbel. Hon utvecklade även instrument för astronomisk forskning. Dessa upptäckter vidareutvecklades av Descartes, Newton och Leibniz. Hennes mest betydande arbete var Kommentarer till Diophantus Arithmetica i tretton böcker. Hon skrev också en avhandling Om Apollonius koner, den omfattade åtta böcker. Förmodligen var hennes texter avsedda för hennes studenter och det finns inga intakta skrifter bevarade, men man tror att en del av hennes skrifter finns bland hennes fader Theons handlingar. Information om Hypatia och hennes verk finns i brev från hennes lärjunge Synesius av Cyrene.

Det har sagts att Hypatia är en länk mellan Plotonius och Augustinus. Före Plotonius fanns Platon och efter Augustinus kom många medeltida tänkare.

normal

Det finns många romantiserade berättelser om Hypatia. Hon var dotter till den grekiska matematikern Theon och levde tillsammans med fadern inom Museons biblioteksområde, där de bodde och båda verkade som föreläsare och forskare. Detta inföll under trehundratalet efter Kristi födelse och staden Alexandria var en häxkittel av religioner och ideologier där framför allt de kristna hade starkt fotfäste, men där även fanns en stor grupp judar och en grupp hedningar, som hävdade den hellenistiska tron och läran.

Enligt upptecknare lär Hypatia ha varit osedvanligt vacker och tillika en skicklig förläsare och lärare. Hennes motståndare var biskopen och patriarken Kyrillos, som låg i fejd med en politiker Oregenes, en romersk ståthållare, som visserligen var kristen men som gärna umgicks med hedningar (dit Hypatia räknades) och judar.
Oregenes hade planer på att bli kejsare av Egypten, men för detta behövde han stärka sin ställning inför folket och han försökte liera sig med Hypatia, som avslog hans frieri för att helt kunna ägna sig åt vetenskapen. Efter intensiva påtryckningar gav hon vika och sade efter mycket motstånd ja till frieriet för att hjälpa Oregenes, men i gengäld skulle han beskydda den grekiska handeln, självständigheten och filosofin.
Striden för det grekiska omintetgjordes och Hypatia kände att allt var förlorat, att hon svikit den hellenistiska läran och hon såg sig inte längre värdig att föreläsa och önskade att ta avsked av sitt auditorium. Oregenes blev också en fara för biskop Kyrillos och i denna schism utpekades Hypatia som syndabock.

Följande lär enligt historien ha hänt: I vagnen till (eller möjligtvis från, här skiljer sig källorna åt) förläsningssalen hejdades hennes vagn av en lektor vid kyrkan vid namn Petrus. Han drog Hypatia ur vagnen och pöbeln slog henne, skar köttet av hennes ben med porslinskärvor och hon brändes till döds. Mordet tystades ner och de åtalade gick fria genom mutor. Hypatias karisma och det brutala mordet på henne har inspirerat författare att skriva om hennes liv.