normal
Bild av Brännässla
Växer i hela Sverige utom längst norrut. Det finns knappast någon som inte råkat ut för växtens brännhår, som ger en brännande smärta på huden och röda blåsliknande utslag. När växten torkas eller kokas försvinner denna brännande nässeleffekt.
Brännässlan, som är vår mineralrikaste grönsak, är sedan länge känd som en mycket användbar nyttoväxt. En viss Arvid Månsson skrev redan 1637 att Brännässlan hjälper mot 41 krämpor!
Brännässlor innehåller bl a:
klorofyll (rikligt)
kiselsyra
garvämnen
C-vitamin
Mineraler: Mycket järn, kalium, kalk och fosfor.
Klorofyll, som finns i alla gröna växter och till hela 60% i Brännässlan, har en likadan kemisk struktur som hos vårt eget emoglobin, som bygger upp och stärker blodet. Klorofyll är ett viktigt tillskott för vårt tarmsystem och hela vårt cirkulationssystem, då det bidrar till att rena och syresätta blodet. Klorofyll innehåller också mycket Magnesium, som verkar kärlvidgande och därigenom lindrande vid huvudvärk och mensvärkEn tesked Brännässlepulver per dag, som strös över maten hjälper till att täcka dagsbehovet."
Källa: ÖrtBlomman
normal
Brännässlans magiska gåva till Dig
Använd handskar då bladen plockas, då de kokas eller torkas försvinner den brinnande egenskapen.
Gör en brygd och stänk över personen eller rummet ifråga för att lösa problem såsom skvaller och rykten.
Förstärker andra örters egenskaper.
Strö runt Ditt hem för beskydd, eller låt den ingå i en skyddsamulett.
Fyll en tygdocka med örten, och bränn den sedan för att bryta en förbannelse.
Ingår som ingrediens i Klassiskt Örtte, Mjölkproduktionste, Skyddsbrygd och Traditionell Stilldrink, samt ritualen Reningsmagi Med Brännässla.
Används i schampo för att göra håret mer glänsande, och för att motverkar mjäll.
Innehåller A- och C-vitaminer samt mineraler, och bladen används i
matlagningen, eller äts rå som grönsak.
Klorofyllet används i livsmedelsfärger och mediciner.
Vattendrivande, renande, verksam mot irritationer i tarmsystemet och stimulerar blodcirkulationen.
Motverkar gikt och ledinflammation eftersom den stimulerar utsöndringen av urinsyra.
Kan stoppa blödning och minska kraftiga menstruationer, sänka blodsockret och stimulera tillströmningen av bröstmjölk.
Använd bara späda plantor då de äldre kan vara giftiga om man äter dem råa, och kan därmed skada njurarna!
UPPHOVSRÄTT ©
Enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 är ändringar eller omskrivning av innehållet i denna text, helt eller delvis, förbjudet utan medgivande av författarinnan Zorna, eller Zornas Utbildnings Centrum. Förbudet gäller även varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering eller bandinspelning.
normal
N. Stornesle. F. Nokkonen.
Nässlorna äro sällskapliga örter med små grönaktiga vindblommor, vilkas ståndarmjöl överlämnas åt vinden av ståndarna själva på det sättet, att de hastigt räta ut sig från sitt inböjda knoppläge, fig. 4, varvid knappens ståndarmjöl av farten slungas upp i luften, fig. 5. Blommorna äro enkönade, och U. dioeca är desstom tvåbyggare. Liksom hos de flesta vindblommiga växter är frukten en nöt.
En egendomlighet för nässelsläktet äro brännhåren, som bekläda örtståndets alla delar. Ett brännhår, fig. 3, består av en giftkörtel och ett därifrån utgående ihåligt borst, som liknar ett fint glasrör med spröd, kiselhaltig vägg och i spetsen, som är krökt, slutar med en liten kula. Då brännhåret vidröres, knäckes det strax nedanför kulan, emedan rörets vägg där är tunnast, och till följd av spetsens krökning blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap av samma snett avskurna form, som vissa ormars gifttänder eller den fina spetsen på en injektionsspruta. Därigenom kan det förorsaka ett fint sår och även ingjuta i såret giftkörtelns vätska, ettämne, som liknar giftet (myrsyran) hor myror och getingar.
Genom sina brännhår äro nässlorna väl skyddade mot de större, växtätande djuren, och särskilt brännässlan frodas lika ostörd som tistlar och törnen i tta grupper i både människans och husdjurens närhet. Den förkväver andra örter, och om ett bestånd av densamma avmejas, ser man den kala marken på den fläck, där den stått. Arten är allmän över hela norden.
Av denna oansenliga växt har människan dock en dubbel nytta: de späda skotten skördas om våren till nässelkål, som av mången såttes högst bland våra vildväxande grönsaker, och stjälken ger starka bastfibrer, varav kan förfärdigas ett fint tyg, nättelduk (d. v. s. nässelduk), i äldre dagar mera än nu, emedan denna tillverkning är tidsödande och mindre lönande. Till nässelväxterna hör även en östasiatisk växt, varav fås de ofantligt starka och på samma gång silkesmjuka fibrer, som under namn av ramié anvädas till underkläder.
normal
VÄXTPLATS:
Grusplaner, väg- och skogskanter, åskanter, diken, kulturmark, buskage och trädgårdar.
UTBREDNING:
Finns i hela Sverige och i samtliga klimatzoner, men i olika former.
ODLING:
Växer i de flesta jordar. Kan sås på våren genom att rötterna delas på hösten.
ANVÄNDBARA VÄXTDELAR:
Växt ovan jord - blad och toppskott, rötter och frön.
BLOMMNING:
Juli - September.
INSAMLING: Väst - på våren (innan dom sticks) och sommaren, rot - på vår eller höst.
ELEMENT förknippad med växten:
Eld
PLANET förknippad med växten:
Mars
EGENSKAPER:
Beskyddande och renande.
ANVÄNDNING:
*Nässelvatten är bra för besprutning av bladlöss, skärskild dom svarta.
*Nässlor har sedan gammalt ett rykte om dig att hjälpa mot håravfall och göra håret glänsande. De sägs hjälpa mot mjällbildning.
*Hela plantan ger gul grön pigment vid färgning av ull.
*Nässlan är mycket rik på vitaminer och mineraler. Späda vårplantor eller toppskott blandas i sallad (de bränns inte i munnen) dom kan även kokas till soppa eller bryggas till te.
*Av fibrerna kan man spinna tråd till en fin väv en sk nettelduk.
*Unga blad i ånga verkar sammandragande för hyn. Bra vid tex eksem.
*Avkok är urindrivande och hjälper magen. Den är bra för invärtes blödningar. Och som vätskedrivande medel vid gulsot och hemoroider.
*Nässelvatten är bra mot solbränna, det svalkar.
VARNING:
Ät inte stora okokta blad då de kan orsaka njurskador och förgiftningssymptom. Växten måste vara genomkokt för att vara helt ofarlig.
KÄLLOR:
Örter och kryddor av Avril Rodway
Örter som medicin och skönhetsmedel av Helga och Hans E. Laux
Örtaboken av Jekka McVicar
Vår örtabok av Lesley Bremnes
Häxans handbok av Dannie Druehyld
normal
Recept
NÄSSELVATTEN
Plocka en hink full med brännässlor och häll regnvatten eller annat mjukt vattena över dem. Täck med lock och låt stå i en vecka. Sila bort nässlorna.
(Vattnet sprutas på angripna växtera.)
HÅRSKÖLJNINGSMEDEL
Skölj en stor handfull nässlor väl. Lägg i en gryta med så mycket vatten att det täcker. Koka upp, lägg på lock och låt sjuda i 15 minuter. Sila av vätskan i en flaska och låt kallna. Vattnet förvaras i kylskåp.
Använd vattnet efter vanlig hårtvätt, eller då och då mellan tvättar. Massera in det i huvudbotten och kamma igenom håret. Upprepa med ett par dagars mellandrum.
SALLAD
Skölj nässlorna väl (i ett durkslag). Koka dem i saltat vatten under lock i 10-15 minuter. Pressa ura vätskan, hacka nässlorna grovt och blanda i salta och peppar och med lite smör samt lite mald muskot.
Detta tillsammans med ett förlorat ägg blir lätt en supérätt.
TE
1tsk torkad skuren ört, 0.25l vatten.
Häll det kokande vattnet över växten och låt dra i 10 minuter. Sila.
