Mest kvinnodominerade religiösa sekten
Dianic Wicca, är en nyhednisk rörelse som dyrkar en monoteistisk gudinna och är helt reserverad för kvinnor. Denna feministiska häxsekt grundades i Kalifornien på 1920-talet.
En nyhednisk religion som dyrkar Gudinnan i alla Hennes former.
Alias: dianic wicca
Dianic Wicca, är en nyhednisk rörelse som dyrkar en monoteistisk gudinna och är helt reserverad för kvinnor. Denna feministiska häxsekt grundades i Kalifornien på 1920-talet.
Dianic Wicca är ingen häxsekt. Den Dianiska traditionen är heller inte uteslutande reserverad för kvinnor, även om de dominerar. Den bildades heller inte i Kalifornien på 1920-talet.
Historik
I början av 1900-talet började arkeologer och akademiker skriva om det de kallade den ursprungliga modergudinnan. Forskningen talade om att det funnits starka Gudinnor, som varit mycket betydelsefulla, inom de flesta av världens kulturer och religioner. Engelskan Margaret Murray skrev två böcker, där hon påstod att den medeltida häxkulten egentligen var en kvarleva från dessa förkristna Gudinnereligioner. De flesta experter förkastade dock hennes arbete, med att försöka visa spåren av en obruten tradition. Inom dagens moderna häxkult, finns det dock de som accepterar hennes teorier.
På 1950-talet påstod sig engelskmannen Gerald Gardner, ha initierats in i ett häxcoven bestående av engelska häxor i New Forest, England. Han skapade sedan sin egen tradition utifrån detta. De vi idag kallar Gardnerianer, dyrkade Gudinnan av Jorden-månen-havet och den Behornade-jakt-solguden. I Gardnerianska coven kunde då kvinnor för första gången i modern tid bli översteprästinnor, men tyvärr levde mycket av den gamla sexismen kvar.
På 1960-talet uppstod den feministiska rörelse, där det patriarkaliska definierades som en förtryckande kraft, och på 1970-talet började kvinnorna använda konceptet Gudinna, som en del i den Beyond God the Father, 1973. Adrienne Rich kom 1976 ut med boken Of Woman Born, Merlin Stone med When God was a Woman och Z. Budapest med sin The Feminist Book of Lights and Shadows. Den Dianiska häxrörelsen var född: en version av Wicca där man inte tog till sig Guden eller de manliga aspekterna. Där man tog avstånd från flera traditionella wiccaelement såsom hierarki, grader, hemlighållandet och formaliteten. De traditionsbundna wiccanerna protesterade att deras religion blev profan, men när fler kvinnor blev påverkade av den större politiska kampen ute i samhället, inkorporerades mycket av det Dianiska tankesättet även i de mer konservativa wiccatraditionerna. Starhawk publicerade 1979 The Spiral Dance och gjorde därmed det som Gardner kanske hoppats på - spred häxeriet till massorna.
Vad är Dianisk tradition?
De flesta som kallar sig Dianiker arbetar med de kvinnliga krafterna och väljer att utesluta de manliga energierna i sina ritualer, sin magi och i sitt universum. Detta innebär inte att de är manshatare! Det betyder helt enkelt, att de väljer att dyrka det gudomliga i kvinnlig form. De flesta Dianiker erkänner och respekterar Guden, men dyrkar eller åkallar honom inte i sitt magiska arbete. Det finns också de som säger att Guden är Gudinnans make/gemål/son. En del Dianiska grupper tillåter inte män i sina cirklar och ritualer.
Det som jag personligen ser, som utmärkande för den Dianiska traditionen, är att man anser sig vara en del av Gudinnan. Att människan själv är gudomlig. Detta dock utan att vara förmer än Hennes andra skapelser!
Hur man dyrkar Gudinnan, inom den Dianiska traditionen, varierar otroligt mycket. Många blandar friskt från olika gudapanteon och arbetar med den Gudinna de tycker sig behöva energi och hjälp ifrån, just i detta ögonblick. De kanske arbetar med olika arketyper eller aspekter av Gudinnan, som t.ex. Jungfrun, Modern och den Gamla. Eller så kanske de arbetar med Gudinnor som innefattar deras typiska karaktärsdrag, såsom Kore (Jungfrun), Demeter (Modern) och Hekate (Haggan eller den Gamla). (Det är några exempel från den grekiska mytologin.) Det finns också de som säger sig funnit, eller blivit kallad, av SIN Gudinna och håller sig till Henne. Andra kanske anser att gudinnan är en och att alla de namn Hon bär, inom de olika gudapanteonen, endast är olika människors och kulturers namn på Henne. Detta är bara några exempel!
Gudinnans symboler är lika många som det finns människor på denna planet. De flesta som kallar sig Dianiker brukar dock använda sig av månfaserna, )O(, som sin speciella symbol, men även pentagrammet används flitigt.
Gudinnan är evig och fullkomlig.
Hon är skaparen, välgöraren och förgöraren.
Hon är den enda och den allomfattande.
Alltets Gudinna.
Alltings Moder.
Den eviga källan.
The Dianic tradition grew out of the feminist movement. Many early feminists were unable to validate their activism within the structures of traditional religion. This led them to seek other avenues of spiritual expression. In the early 1970s, women active in the women's movement began sharing their spiritual experiences in consciousness-raising groups. Women learned that they shared many similar spiritual feelings and had had contradictory experiences within traditional religion. This prompted a search for a spirituality that supported social change for women and sustained a woman-centered perspective.
Into this void came Zsuzanna Budapest. Zsuzanna, called Z, recognized connections between Wicca and feminism. In 1976 her book The Feminist Book of Lights and Shadows formed the basis of the Dianic tradition. Now revised, expanded and published under the title The Holy Book of Women's Mysteries, Z's book became, and continues to represent, the foundational principles of Dianic Wicca. This book and Z's charismatic presentation of its ideas ignited a movement.
Klargör för begreppet Dianiker.
En del Wiccaner har av olika anledningar kommit att endast vända sig till Gudinnan. Dessa Wiccaner kallar sig för Dianiker.
Med det inte sagt att de inte erkänner Guden, utan de som alla Wiccaner ser på dem båda som motpoler, båda nödvändiga för att upprätthålla ordningen.
Med Dianikerna tillber inte Guden, de lämnar allt vad som har med honom att göra till Gudinnan då det är hon som är skaparen av honom. Guden föds och dör med års hjulet, Gudinnan är evig. Guden upptas i Gudinnan så som allt annat.
Anledningarna till varför vissa Wiccaner endast vänder sig till Gudinnan är lika många som det finns Dianiker. Så det är det bara var och en av dem som kan redogöra för.
Min personliga anledning är att jag inte kan relatera till Guden, jag har försökt men jag får ingen klar bild av honom och för mig så finns det ingen anledning att försöka mana fram något som bara kommer att bli krystat.
Men jag är övertygad om att det finns en anledning till varför Gudinnan har valt att jag ska förhålla mig så till henne.