Hem

Antroposofi enligt Rudolf Steiner

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 162222, v5 - Status: normal.
Försteredaktör: spiritlight
enligt Rudolf Steiner

Enligt Rudolf Steiners antroposofiska människobild är människans sanna väsen andligt, men inte andligt endast såsom skilt från det fysiska utan som det fysiska självt som uttryck för anden.

Alias: antroposofi enligt rudolf steiner, antroposofi:väsensled och väsensleden enligt rudolf steiner

normal

Människans fyra "väsensled" - enligt R. Steiner

Den fysiska kroppen
Den fysiska kroppen består endast av livlös materia underkastad fysikens lagar. Dessa kemiska substanser saknar i sig själva förmågan att forma sig till en levande kropp. Detta väsensled delar vi med mineralriket, växtriket och djurriket.

Eterkroppen
Eller livskroppen. Är den kraft som griper in i det fysiska och formar den livlösa materien till en levande organism. Denna livsformkraft förbinder även den fysiska kroppen till förfäder och efterkommande. Eterkroppen har vi gemensamt med alla levande organismer, dvs växt- och djurriket. Eterkrafterna eller formkrafterna verkar på den fysiska materien:

” -liksom den magnetiska kraften åstadkommer magnetens dragningsförmåga, eftersom de substanser och krafter, som verkar i ett mineral, inte ur sig själva kan forma detta till en organism.”
(R. Steiner, barnets uppfostran S. 8-11).

Vidare poängterar Steiner att eterkroppen ej består av materia utan är ”…ett kraftfällt som består av verkande krafter”. Inom andevetenskapen finns olika metoder för att ”bevisa” eterkroppens existens. Ett av detta bevis består i att man, med hjälp av en speciell fototeknik, visuellt kan avläsa formen efter en amputerad kroppsdel i upp till flera dagar efter att den avskilts från kroppen. Eterkroppen kan jämföras med begreppet Chi inom österländsk religion. Vidare säger Steiner om eterkroppen att:

”Eterkroppen åstadkommer att den fysiska kroppens substanser och krafter formas till de fenomen som består i växtkraft, fortplantning, vätskornas inre rörelse etc. Livskroppen bygger alltså upp och formar den fysiska kroppen, den är dess invånare och arkitekt. Därför kan man också kalla den fysiska kroppen för en avbild av eller ett uttryck för eterkroppen”.

Detta, det andra väsensledet, hänger samman med ämnesomsättningen och representerar viljan. Lemmarna.Eterkroppens inverkan dominerar under den första sjuårs-perioden.

Astralkroppen
Eller förnimmelsekroppen. Detta tredje väsensled har vi gemensamt med djurriket. Astralkroppen verkar främst i det rytmiska systemet (dvs hjärta, lungor osv.), bålen, och är bärare av den medvetna Känslan. Om astralkroppen säger Steiner att:

”Den är förmedlare av smärta, lust, drift, begär, lidelse etc. Allt detta har inte en varelse som bara består av fysisk kropp och eterkropp

Astralkroppen är alltså bärare av våra drifter, reflexer och instinkter samt av spontana omdömen såsom antipati och sympati. Vidare säger han, om astralkroppens beskaffenhet, att:

”Förnimmelsekroppen avviker till form och storlek från den fysiska kroppen. Den har hos en människa formen av ett avlångt ägg, i vilket den fysiska kroppen och eterkroppen är inbäddade. På alla sidor sträcker den ut sig som en ljusbildform utanför de båda andra.”

”Astralkroppen består av i sig rörliga, färgrika, lysande bilder.”

Men kanske främst så är, liksom eterkroppen utformar den fysiska kroppen, astralkroppen den kraft som kontrollerar eterkroppens sprudlande, uppbyggande livskrafter och därmed upphov till kroppens och organens exakta form. Astralkroppen kan, till skillnad från eterkroppen, exkarnera eller lämna den fysiska kroppen. Detta sker bla då vi sover. Astralkroppens inverkan dominerar under den andra sjuårs-perioden.

Jaget
Detta, det fjärde väsensledet, delar människan inte med några andra jordevarelser. Genom jagets inkarnation binds de tre föregående leden samman, detta äger rum under den tredje sjuårsperioden. Steiner liknar jaget vid människans innersta kärna, inbäddad i det fysiska och det själsliga liksom ett frö som förbinder det kroppsliga och det själsliga med det andliga. Jaget representerar egenskaper såsom ansvar, omdöme, moral och frihet. Förmågan att sätta gränser hör till jagets domän, liksom förmågan att bryta vanor, tvång och fördomar. Genom medvetenheten om jaget äger vi förmågan att tygla astralkroppens ohämmade driftskaraktär. Man skulle kanske kunna likna astralkroppens inverkan vid den dionysiska exstasen och jagets vid den apolloniska dygd- och måttfullheten. Jaget hänger samman med nerv/sinnes-delen och huvudet och representerar Tanken.

Liv och död i människan
I samspelet mellan människans fyra väsensled pågår, under hela vår levnad, en ständig utjämningsprocess. Det är en ”strid” mellan de sk anaboliska och kataboliska krafterna, dvs. tillväxt och förfall. Då vi sover/är omedvetna, verkar de uppbyggande krafterna (eterkrafterna) på vår fysiska organism och då vi är vakna/medvetna verkar astralkroppen och jaget nedbrytande.

Källor
Shepherd, A.P.: Rudolf Steiner och antroposofin
Steiner, R: Allmän människokunskap
Steiner, R: Barnets uppfostran
Steiner, R: Frihetens filosofi
Steiner, R: Teosofi

normal

Enligt Rudolf Steiners antroposofiska människobild är människans sanna väsen andligt, men inte andligt endast såsom skilt från det fysiska utan som det fysiska självt som uttryck för anden. Den fysiska kroppen, vilken är den naturvetenskapliga sinnebilden för människan, är endast en manifestation av människans ärftliga, själsliga, (och karmiska), anlag. Denna inkarnation i sinnevärlden sker genom samverkan mellan de sk väsensleden. Dessa är: den fysiska kroppen, eterkroppen, astralkroppen och jaget. Den fysiska ‘kroppsligheten’ uppstår genom den fysiska materiens och eterkrafternas samverkan. Man skulle kunna säga att varje väsensleds uppgift styrs/ fostras av det nästkommande, dvs: Utformningen av den fysiska kroppen sker genom eterkrafternas inverkan vilkas formbildande egenskaper styrs av astralkroppen vars driftskaraktär fostras av jaget.