normal
Grundtemat om Lucifer
Lucifer uppträder i många skepnader, har många namn och är nämnd på många ställen. Plockar man samman Bibeln och Koranen, med tillhörande myter och legender får man ungefär denna text:
Herren hade många änglar, Lucifer eller Harith (som Koranen kallar honom) hade givits den skönaste gestalt och hade blivit tilldelad en hög ställning i änglarnas skara. Han blev satt att härska över denna världens himmel, detta skötte Lucifer så väl, att han blev skattmästare i Eden.
Lucifer tillhörde en stam bland änglarna, som skapats av öknenviddens eld. Alla änglar skapades av eld, men den blev till av en eldslåga utan rök, en sådan som visar sig i ytterkanten av elden. Denna stam var alltså lite annorlunda och i Koranen kallas stammen Djinn.
Så skapade Herren jorden. De första som fick bo där var djinnerna. De kunde dock inte hålla sams, de slog ihjäl varandra, så deras blod rann på marken och förgiftade den. Då sände Herren ut Lucifer med en änglahär. Han förde krig mot djinnerna och drev dem till platser där ingen färdades.
Det var då som Lucifer kände att han var något förnämare än de andra änglarna. Han hade uträttat ett stordåd och det kunde han inte glömma.
Så skapade Herren människan av stoft från marken. Någon måste ju bo i det paradis Herren skapat och det blev denna människa som blev kallad Adam. Änglarna blev befallda att hylla Adam, men Lucifer vägrade. Skulle han, en av de högsta änglarna, hylla en varelse som var skapad av stoft?
Då sade Herren: Men Jag har ju skapat honom med Mina händer! Du skall tillbedja allt som Jag har skapat!
Lucifer svarade då stolt: Jag är förnämare än han, jag är äldre än han och jag är skapad mäktigare. Du har skapat mig av eld, men honom bara av stoft från marken.
Sådant tal ville inte Herren veta av. Lucifers tal talade ju för att han inte ville tillbedja Herren själv, när han inte ville falla i beundran över Hans verk. Därför sade Herren till Lucifer: Ditt högmod och din olydnad blir ditt fall. Från och med nu berövar Jag dig allt ditt goda.
Därmed störtade han Lucifer ned i avgrunden.
Människorna skyndade sig att skylla sina små och stora felsteg på Lucifer. Han blev kristendomens och islams onda makt. Luicifer blev till Satan och Harith blev till Iblis. Dock skapar Gamla Testamentet stor förvirring genom att kalla Babels gamla konung gör Morgonstjärnan, som på latin heter Lucifer.
Lucifer sägs bland vissa vara Kunskapens gud; det var han som var Ormen och som gav människan frukten av Kunskapens träd. För det straffade Gud, Jehova, honom. Lucifer ville inte att den själviske Jahve skulle hålla människan som djur i Edens trädgård, så han offrade sig för dem.
Man kan likna detta vid guden Prometheus i den grekiska mytologin. Han stal elden från de andra gudarna och straffades när han gav elden till människorna.
Även så liknas Lucifer vid Jesus, men som något bättre i sitt osjälviska offer. Jesus som var Guds son kom ner på jorden som människa för att offras.
Men vad är det för offer om han blev återuppväckt kort efter sin död? Lucifer får tillbringa evigheten i den mörka avgrunden för att han räddade människan ur Guds grepp.
normal
Lucifer kommer från latinets lux (ljus) och ferre (bära), alltså en ljusbärare eller ljusbringare. Luci är en böjningsform av lux.
Lucifer nämns i bibeln, men kallas ironiskt i Jes. 14 kap. för morgonstjärna:
< Hur har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Hur har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare! >
I Lukasevangeliet 10:18 säger Jesus till lärjungarna:
< Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld. >
I den kristna folkliga traditionen kopplas Lucifer egentligen först till Satan under medeltiden, då av författare och diktare, i fiktiva berättelser.
normal
Hur troligt är namnet Lucifer?
Precis som the_Sentinel skriver är Lucifer latin. Det krävs inte mycket förstånd att förstå att Lucifer bara är en felöversättning från latinska översättningar av Jesaja (varifrån man fått ljusbringaren, Babylons konung).
Lucifer är bara en myt som människor tagit till sig under medeltiden i sin okunskap om översättningen och som man sedan skrev historier om, till exempel historien om högmodet och revolten mot Gud (som i viss mån härstammar från Jesajas text om Babylons konung) som ledde till Lucifers fall. För den delen, sedan när började Gud ge sina änglar latinska namn? Det finns inget som helst belägg för att änglarna skulle få latinska namn. Alla änglars himmelska namn har tidigare i historien varit hebreiska. Att Satan/Samael skulle vara ett undantag låter inte särskilt trovärdigt.
Det är tämligen viktigt att förstå att Lucifer aldrig varit en del av den judisk-kristna traditionen och att det bara rör sig om ett stort missförstånd, liksom att Satans/Samaels fall aldrig beskrivs i detalj i Bibeln.
normal
Lucifer tillhörde en stam bland änglarna, som var skapade av ökenvindens eld. Alla änglar skapades av eld, också denna stam. Men den blev danad av en eldslåga utan rök, en sådan som visar sig i ytterkanten av elden. De var alltså litegran annorlunda än de andra. I Koranen kallas den stammen Djinn.
Herren hade många änglar. Han hade givit Lucifer eller Harith som Koranen kallar honom, den skönaste gestalt och utpekat honom till en hög ställning bland änglarnas skara. Han blev satt att härska över denna världens himmel. Detta värv skötte Lucifer så väl att Herren gjorde honom till skattmästare i Eden.
Så skapade Herren jorden. De första varelser som fick bo där var Djinnerna. Men de kunde inte hålla fred med varandra. De slog ihjäl varandra, så deras blod rann på marken och besudlade den. Då sände Herren ut Lucifer med änglahär. Lucifer förde krig mot Djinnerna och fördrev dem ut till öarna eller till bergstrakterna, där ingen färdades.
Det var då Lucifer kände att han var något förmer än de andra änglarna. Han hade uträttat ett stordåd och det kunde han inte glömma.
Så skapade Herren människan av lera, för någon måste ju bo i detta paradis, som Djinnerna måst lämna.
Herren befallde alla änglar att de skulle hylla denna människa, som blev kallad Adam. Men Lucifer vägrade. Han sa;
-Ska jag, en av de högsta änglarna, hylla en varelse som är skapad av lera?
Då svarade Herren:
-Men Jag har ju skapat honom med mina händer? Du ska tillbedja allt Jag skapat!
Lucifer vägrade att nedfalla framför Adam.
Han sa stolt;
-Jag är förmer än honom, jag är äldre än honom och jag är skapad mäktigare. Du har skapat mig av eld, men honom bara av lera.
Sådant ville Herren inte veta av. Han blev både vred och sur, för Lucifers tal röjde ju att han heller inte ville tillbedja Herren själv, när han inte ville falla i beundran över hans verk. Det stötte Herren i Hans behagsjuka, för han hade aldrig tolererat andra gudar jämte sig.
Därför sade Herren till Lucifer;
-Ditt högmod och din olydnad blir ditt fall. Från och med nu berövar Jag dig allt ditt goda!
Därmed störtade han Lucifer ner i avgrunden.
Lucifer blev till Satan, Koranens Harith blev till Iblis (djävulen). Han blev kristendomens och islams onda makt. Människorna skyndade sig att skylla alla sina små och stora felsteg på honom.
Lucifers kärlek
På de tiden Lucifer ännu var Herrens ängel, med uppgift att övervaka, pröva och straffa, såg han en underskön kvinna på jorden.
Här går myterna isär, så som de gärna gör, för enligt den ursprungliga, blev han ju nedstörtad innan kvinnan hade skapats. Antingen var den fagra en djinn, eller så fortsatte han en tid som ängel efter att människorna hade kommit dit.
Lucifer hade fattat en stark kärlek för henne. Men en ängel kunde inte beblanda sig med jordens folk. Därför kunde han bara betrakta henne i tysthet, utan att hon visste något om det. Strax därefter kom hans fall och han blev helt förhindrad att se henne. Nerifrån avgrunden kunde han inte se upp på jordytan.
Men en av ärkeänglarna hade lagt märke till Lucifers böjelse för denna kvinna, medan han ännu var bland dem. Ängeln bad Herren om nåd för sin forne vän.
Herren var först oböjlig. Ingen skulle sätta sig upp emot Honom, det ville han inte veta av! Men då alla ärkeänglar bad för den fallne ängeln, gav han med sig, välvetande att hans nåd ändå inte skulle vara till någon hjälp. För han bestämde att Lucifer skulle få lov att vandra runt på jorden en gång vart 100 år.
Lucifer vandrade alltså på jorden en kort tid vart 100 år. Den efterlängtade kvinnan såg han emellertid aldrig mer, för hur kunde hon leva så länge, än mindre bevara sin ungdom?
Men Herren lät honom behålla sin längtan och smärta, väl vetande att hans vandring skulle förbli fåfäng i evighet. Sålunda fick Herren sin hämnd över Lucifer ändå.
