Hem

Reymond

Ändra sidan Detaljer
Medlem 53324, nivå 10, ämne 567470, v8
Kallar sig Reymond
Han är 68 år och bor i MOTALA
Kontakt E-post
Uppdaterad 2005-01-08

är Medborgare i Paranormal.se

Presentation

Ja, så var det den svåra biten, att berätta om sig själv.

Har alltid sen barnsben varit intresserad av paranormala saker, och har kontakt med andevärlden, inte varje dag naturligtvis, men rätt ofta och det går i vågor, men jag är inget medium.

Är ute här därför att jag har ett budskap att förmedla och som jag förstått behöver kommma ut, även medier och andevärlden har gjort mig införstådd med det, så därför är jag här, och naturligtvis även för att ta del av andras berättelser och upplevelser.

Som människa så tror jag på det Jesus säger att Älska sin nästa som sig själv. Glöm nu inte att han sa, som sig själv, vi måste kunna älska oss själva för att kunna älska någon annan.

Ja, får hoppas att dessa rader räcker, får återkomma hit med mer när det dyker upp.

Önskar Er frid, fred och frihet.

normal

Människans utveckling som själ
Själens begynnelse
Allting har en början utom för Gud, från obestämd tid till obestämd tid är du Gud. Ps: 90:2.
Den först skapade var Jesus som andevarelse och sedan har allt skapats genom honom och för honom. ”Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde av all skapelse, därför att med hjälp av honom skapades alla ""[andra] ting i himlarna och på jorden, de synliga tingen och de osynliga, vare sig det är fråga om troner eller herradömen eller regeringar eller myndigheter. Alla ""[andra] ting har skapats genom honom och för honom” Kolosserna 1:15,16.
Vår stamfader Adam har en början. Och Jehova Gud grep sig an med att forma människan av stoft från marken och att blåsa in livets andedräkt i hennes näsborrar, och människan blev en levande själ. I Mos. 2:7.
Människan blev en levande själ. Grundordet själ här är nephesh som enligt Stron´s nr. H5315 kan förstås som en levande varelse som andas.
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=H5315&t=KJV
Vid det här laget existerade inte döden alls utan allt medvetet liv med en moralisk känsla var skapat för evigt liv, både det osynliga i det himmelska och det synliga, mänskligheten här på jorden, som var skapad till Guds avbild. Detta är Guds ursprungliga uppsåt med sin skapelse, att det skall vara evigt liv. Änglarna i det himmelska är skapade var och en och är till mängden myriader, för oss oräkneliga. Människan fick däremot uppdraget att föröka sig på jorden. Var fruktsamma och bli många och uppfyll jorden. 1 Mos. 1:28.
Lägg märke till att det står uppfyll jorden. Det finns alltså en bestämd mängd med människor som jorden förmår att försörja med mat, utrymme osv. tillsammans med djuren.
Djurens själ.
Djuren har också en själ i den meningen att de är varelser som andas, det som skiljer är att dom inte är skapade till Guds avbild såsom människan är.
Vi har förmågan att i moraliskt avseende avgöra vad som är rätt eller fel, det har inte djuren utan dom lever efter instinkt.
Det står ingenstans i Bibeln om att djuren kan synda, eller att dom blir dömda, eller att dom är skapade för evigt liv, vilket det sägs om människan. Står heller ingenstans i Bibeln om att ett djur gått igen vilket det omnämns om människan. T.ex. Elia, Johannes döparen, Jeremia eller någon av profeterna.
Vad hände.
En ängel, Lucifer som också fick namnen Satan; Djävulen, gjorde uppror och utmanade Gud om det rättmätliga i hans styre, och fick genom en lögn om större frihet med sig Adam och Eva i sitt uppror mot Gud. I korta ordalag så drevs Adam och Eva ut ur paradiset, parken som var iordninggjord av Gud. Dom blev dömda till döden och fick föda sina barn utanför. Vi har alla sedan dess fått smaka på den fysiska döden. Men Gud har gjort en anordning om en återlösning av det som gick förlorat av Adam, det eviga livet som fullkomlig människa,
”Ty alldeles som alla dör i Adam, så skall också alla göras levande i Kristus” 1Kor. 15:22.
(Står mer utförligt om detta under Jesu lösen).
Som mänsklig själ med förmåga att skilja mellan rätt och fel och att återspegla Guds egenskaper är vi utformade för evigt liv. Människans själ lever av den anledningen vidare efter den fysiska döden. De är till antalet exakt så många som jorden förmår att försörja i ett fullkomligt skick, därför reinkarnation. Jorden kommer inte vid uppståndelsen att bli överbefolkad, utan det exakta antalet hålls konstant. Ditt liv som själ började från den första gången du blev född och fick liv här på jorden. Därför är med all sannolikhet, de flesta som föds i våra dagar gamla själar.
Själen har möjligheten till evigt liv
Bibeln säger. Och låt er inte skrämmas av dom som dödar kroppen men inte kan döda själen, känn hellre fruktan för honom som kan tillintetgöra både själ och kropp i Gehenna Matt 10:28.
Kroppen, är här den fysiska kroppen, sōma, Strong´s nr. G4983
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G4983&t=KJV
Själen, psychē, Strong´s nummer G5590 kan förstås som själen betraktad som moralisk utformad som för evigt liv, och själen som en sak som skiljer sig från kroppen och inte har löst sig genom döden.
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G5590&t=KJV.
Gehenna, Strong´s nr. G1067 geenna, förklaras som Helvetet är den plats för framtida straff, kallas Gehenna eller Gehenna av eld. Detta var ursprungligen Hinnomdalen, söder om Jerusalem, där smuts och döda djur av staden kastades ut och brändes, en passande symbol för de onda och deras framtida förstörelse".
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G1067&t=KJV
Gehenna, är alltså inte en plats för plåga utan en symbol för tillintetgörelse.
Talar Bibeln om att själen går igen
Visst gör den det. Jesus säger om Johannes döparen att han är Elia Elia, som är bestämd att komma Matt. 11:14, och vidare Lärjungarna ställde honom emellertid frågan: Varför säger då de skriftlärda att Elia måste komma först? Till svar sade han: Elia kommer mycket riktigt och skall återställa allt. Men jag säger att Elia redan har kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom vad de än ville. På det sättet är Människosonen också bestämd att lida genom dem. Då insåg lärjungarna att han talade till dem om Johannes döparen. Matt. 17:10-13.
Jesus frågade sina lärjungar om vem folket trodde att han var. De sade: Några säger Johannes döparen, andra Elia, åter andra Jeremia eller en av profeterna. Matt. 16:14.
Om vem Jesus var sa man Nu kom det till kung Herodes öron; namnet Jesus blev nämligen allmänt känt, och man sade: Johannes, han som döpte, har blivit uppväckt från de döda, och därför verkar kraftgärningarna i honom. Men andra sa: Det är Elia. Åter andra sade: Det är en profet, lik en av profeterna. Markus 6:14,15.
När Jesus blev dödad så sägs det Låt honom vara! Låt oss se om Elia kommer för att rädda honom Matt. 27:49.
Man förväntade sig alltså att Elia rent bokstavligt och fysiskt, skulle komma Jesus till hjälp.
Två slags död
Som vi ser är alltså själen någonting som lever och som endast kan dömas och bli dödad av Gud och som enligt Strong´s nr. G1067 om geenna ligger i framtiden.
Detta är något som kommer att ske efter tusenårsriket när allt är återställt till det som var den ursprungliga meningen med skapelsen. Men innan detta sker så kommer den Adamitiska döden, dvs. den fysiska döden att tas bort. Såsom den siste fienden skall döden göras om intet 1 Kor 15:26
Döden här är Strong´s nr. G2288 thanatos, kan förstås som döden av kroppen.
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G2288&t=KJV
Och döden och Hades slungades i eldsjön. Detta betyder den andra döden, eldsjön Upp. 20:14. Döden här är också thanatos. Strong´s nr. G2288.
Hades, Strong's G86 - hadēs, betyder dödsriket.
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G86&t=KJV
Den första döden, (den som vi dör fysiskt ifrån men där vår själ lever vidare) är den död vi har i arv från Adam. Den andra döden, eldsjön, är den definitiva döden där allt dör, och där även själen dör. (Detta är en symbol för evig tillintetgörelse, och inte en plats för evig plåga).
När kan själen dö
I Hesekiel 18:4 står det om Gud. Se! Alla själarna - mig tillhör de. Såsom faderns själ, så också sonens själ - mig tillhör de. Den själ som syndar kommer att dö.
Syndar betyder enligt Stron´s nr. H2398 chata' att missa vägen, gå fel, att missa sig själv, att förlora sig själv, vandra från vägen.
http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=H2398&t=KJV
Lägg märke till att detta avser själens död, inte bara kroppens, (alltså själen som är utformad för evigt liv och som endast kan tillintetgöras av Gud). Skriftställen som talar om själens död, syftar alltså om en framtida dom för själen. (T.ex. Hesekiel 18:4, Jesaja 53:12, Job 11:20).
Det sägs om Gud Han är inte de dödas Gud utan de levandes, för honom lever de nämligen alla. Lukas 20:38.
Som fysiskt döda kroppar är vi helt utan medvetande. Ty de levande är medvetna om att de kommer att dö, men vad de döda beträffar, är de inte medvetna om någonting alls. Predikaren 9:5.
Det är inte förrän vår själ tar plats i en ny kropp som vårt medvetande kommer tillbaks igen. För dom flesta av oss så kommer vi inte ihåg dom tidigare liven, (finns säkert en mening med det, och ett kan ju vara att vi ännu inte nått fram till den tid då allt som gick snett skall återställas, och vi är helt enkelt inte mogna för det ännu), men allteftersom evolutionen går framåt så närmar vi oss vår själ mer och mer, kanske är det de språnget som kommer att tas 2012, vi får se.
Tusenårsriket
Den första uppståndelsen sker till det himmelska av dem som tillsammans med Jesus Kristus bildar den himmelska regeringen. I Bibeln omtalas detta i symboliska ordalag som det Nya Jerusalem vars inflytande kommer att påverka hela jorden. Antalet av dessa är ett hundra fyrtiofyra tusen, utvalda från olika folkslag och nationer, och som är friköpta från jorden.
Det jordiska Jerusalem med templet för tillbedjan och Israeliterna som folk var en förebild av verkligheten som skulle komma, och som nu omfattar alla jordens folk. Alltså inte bara Israeliter, som ändock var bland dom första som blev utvalda med början av Jesu lärljungar.
Att templet i Jerusalem med dess tillbedjan inte längre är gällande visades tydligt när Jesus dog, då hände nämligen följande. Och helgedomens förhänge slets itu, uppifrån och ända ner. Markus 15:38.
Templet i Jerusalem är med andra ord inte heligt längre. Allt detta offrande i templet hade fyllt sin funktion som en förebild till verkligheten som kom i och med Jesu offer som fulkomlig människa. Här upphörde också Mose lag att gälla, den som var skriven på stentavlor, och nu kom en ny lag att gälla, som skulle skrivas på hjärtan. Jesus instiftade det nya förbundet när han tidigare med sina lärjungar bröt brödet och drack vinet, vilka var symboler på hans offer och deras delaktighet med honom. Om dessa sägs det.
Lycklig och helig är var och en som har del i den första uppståndelsen; över dessa har den andra döden ingen myndighet, utan de skall vara Guds och Kristi präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren. Upp. 20:6.
Jag såg också den heliga staden, Nya Jerusalem, komma ner från himlen från Gud, beredd såsom en brud smyckad för sin äkta man. Och jag hörde en hög röst från tronen säga: Se! Guds tält är hos människorna, och han skall bo hos dem, och de skall vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem. Och hans skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer, inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit. Upp. 21:2-4.
Och de sjunger en ny sång och säger: Du är värdig att ta skriftrullen och bryta dess sigill, eftersom du blev slaktad och du med ditt blod köpte människor åt Gud ur varje stam och tungomål och folk och nation, och du gjorde dem till att vara ett kungarike och präster åt vår Gud, och de skall härska som kungar över jorden. Upp.5:9,10.
Och jag såg, och se! Lammet stod på Sions berg och med det ett hundra fyrtiofyra tusen, som hade dess namn och dess Faders namn skrivna på sina pannor, Och de sjunger liksom en ny sång inför tronen och inför de fyra levande skapelserna och de äldste, och ingen kunde lära sig behärska den sången utom de ett hundra fyrtiofyra tusen, som har blivit köpta från jorden. Upp.14:1,3.
Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill, ett hundra fyrtiofyra tusen försedda med sigill ur varje stam av Israels söner Upp. 7:4. (Tänk här på att Israel var en förebild till verkligheten, och att dom utvalda är från alla folk och nationer).
Precis som templet i förebilden så fanns en inre gård där prästerna tjänade (förebilden till de ett hundra fyrtiofyra tusen med liv i det himmelska), så fanns det en också en större förgård där folket samlades, och som ingen visste antalet på, detta är förebilden till människorna på jorden. Efter detta såg jag, och se! en stor skara, som ingen var i stånd att räkna, ur alla nationer och stammar och folk och tungomål stod inför tronen och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter, och det var palmkvistar i deras händer. Och oupphörligt ropar de med hög röst och säger: Räddningen har vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen och Lammet. Upp. 7:9,10.
Det eviga livet som ett med helheten.
I tusenårsriket kommer alla själar att uppstå med en fysisk kropp, med möjligheten att leva för evigt och där vi med säkerhet kommer att veta vem vi är som själ. (Möjligen är det så att det vid en viss tidpunkt kommer att bli en förändring så att våra fysiska kroppar får förnyad vitalitet och cellerna byts ur så att det fysiskt öppnar möjligheten för evigt liv). De själar som kommer tillbaks och föds då, eller genom en uppståndelse, kommer att ha samma fysiska hälsa. Vid slutet av dom tusen åren kommer alla att ha uppnått fullkomlighet, fysiskt, mentalt, känslomässigt och själsligt. Samma tillstånd som Adam och Eva var i.
Jesus Kristus överlämnar styret åter till Gud
När allt är återställt så överlämnar Jesus styret åter till Gud, och vi befinner oss då i samma läge som våra första föräldrar var i, med samma fria vilja att välja som dom hade.
Turordningen för det hela beskrivs så här i Bibeln. Men nu har Kristus uppväckts från de döda, förstlingen av dem som har somnat in. Ty eftersom döden är genom en människa, är också de dödas uppståndelse genom en människa. Ty alldeles som alla dör i Adam, så skall också alla göras levande i Kristus. Men var och en i sin egen ordning: förstlingen Kristus, efteråt dom som hör Kristus till under hans närvaro 1 Kor. 15:20-23.
(De som hör Kristus till under hans närvaro är dom ett hundra fyrtiofyra tusen som är medregenter med honom i det himmelska och som tillsammans med honom har arbetet med att höja mänskligheten till fullkomlighet).
Står vidare så här Därnäst slutet, när han överlämnar kungariket åt sin Gud och Fader, när han har gjort all regering och all myndighet och makt till intet. Han måste nämligen härska som Kung tills Gud har lagt alla fiender under hans fötter. Såsom den siste fienden skall döden göras till intet. Ty Gud har lagt allt under hans fötter. Men när han säger att allt har blivit underlagt är det klart att det är med undantag av den som har underlagt honom allt. Men när allt har blivit honom underlagt, då skall Sonen själv också underordna sig den som har underlagt honom allt, för att Gud må vara allt för var och en. 1 Kor. 15:24-28.
Slutlig prövning
Satan som varit fängslad i dom tusen åren kommer att släppas lös för en kort tid, och det kommer då slutligen att avgöras vem vi var och en vill tillbedja. Han kommer då att försöka vilseleda alla dom som han förmår. Efter den prövningen så blir även Djävulen och naturligtvis dom som slår följe med honom slungad ner i eldsjön. Så snart nu de tusen åren är till ända, skall Satan släppas lös ur sitt fängelse, och han skall gå ut för att vilseleda de nationer som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att samla dom till kriget. Antalet av dessa är som sanden i havet. Och de ryckte fram över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. Och djävulen, som vilseledde dem slungades i eld- och svavelsjön, där både vilddjuret och den falske profeten redan var, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet. Upp. 20:7-10. (vilddjuret är hela det världsvida politiska systemet på jorden och den falske profeten syftar till det angloamerikanska världsväldet).
Plågan här är symbolisk och inte bokstavlig, kanhända är det så att plågan är att dom så småningom kommer att bli helt bortglömda. Vad som däremot aldrig någonsin kommer att bli bortglömt är att stridsfrågan mellan Djävulen (eller för den delen ifall någon annan i framtiden ifrågasätter det rättmätliga i Guds styre), kommer att behöva avgöras en gång till, det är gjort en gång för alla och gäller för all evighet framöver.
Hur hålls det då ordning på vilka som kommer att få leva
Det finns en förteckning som kallas för Livets Bok det står så här Och vemhelst som inte fanns skriven i livets bok slungades i eldsjön Upp. 20:15
Framtidsmöjligheter
Efter denna slutliga prövning så är vi tillbaka igen där döden inte längre existerar och bara liv finns. Universum är stort, kanhända får dom som har det eviga livet möjligheten att befolka andra planeter liknande vår och bli stamföräldrar där, vem vet. Svindlande tanke eller hur.
Önskar dig Fred, Frihet och Frid
Reymond Gryveken