Hem

Ganzfeld Teori, ESP-experiment

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 133, v1 - Status: normal.
Försteredaktör: Jonas
Denna text är importerad från /old/psi/ganzfeld.html
är Upplevbart , Teori och ESP-experiment

Ganzfeld är en typ av parapsykologiskt experiment där framkallandet av drömliknande bilder stimuleras, som ett sätt att uppfatta telepatiska signaler

Alias: ganzfeldexperiment och ganzfeldförsök

normal

Ganzfeld-tekniken utvecklades av Charles Honorton. Han hade arbetat med experimenten med dröm-ESP, men ville försöka hitta en säkrare och enklare metodik. Han inspirerades av sina studier av historiska redogörelser för psi-upplevelser. Han läste också memoarer av medier och psykiskt känsliga personer som levde på 1700- och 1800-talen. Detta fick honom att utveckla en teknik, ganzfeld-stimulering för att dämpa sinnesintrycken och hålla dem på en konstant nivå, vilket av hjärnan upplevs som behagligt. Honorton menar att vi i normalt vaket tillstånd bombarderas av intryck, både från sinnena och inifrån, från kroppen, som dränker svaga ESP-signaler och förhindrar att de upptäcks. Teknikerna för att dämpa sinnesintrycken reducerar detta brus, medan det samtidigt förmår sinnet att kompensera denna brist på systematisk stimulering genom att skapa hypnagog-liknande bilder. En sådan bild kan bli ett hjälpmedel för att överföra ESP-intryck från det omedvetna.

Ordet ganzfeld kan översättas med helt fält, eller homogent fält och syftar på försökspersonens visuella upplevelse. Det vanliga är att man fäster halva pingpongbollar över ögonen och riktar ett svagt ljus, vitt eller rött, mot ansiktet. Dessutom får man ofta hörlurar med sk vitt ljud, ett ljud som är jämnt fördelat över alla hörbara frekvenser, eller ett behagligt ljud, från t ex naturen eller ljudet av vågor mot en strand. Man blir behagligt avslappnad. Intrycken blir på en konstant nivå vilket gör att hjärnan suger åt sig intryck och det kan underlätta den känslomässiga kontakten med sändaren.

I ett klassiskt försök placerar man försökspersonen i ganzfeld-stimulering och låter en sändare långt därifrån betrakta en bild som han försöker sända till personen. Försökspersonen får fritt berätta vad han upplever. Det spelas in, skrivs ut och efteråt låter man ett antal utomstående jämföra bilder med berättelsen. För att försöket ska bli så säkert och slumpmässigt som möjligt utvecklade man en avancerad teknik för val och bedömning av målbilder.

Tekniken med ganzfeldstimulering har använts i drygt 15 år (den första rapporten kom 1974). Det har knutits starka förhoppningar till denna teknik. Några parapsykologer anser att man här närmar sig ett upprepbart experiment, och detta anses av de flesta vara en grundförutsättning för att parapsykologi ska kunna anses vara en vetenskap. Experimenten har utsatts för en omfattande granskning, bl a med sk meta-analys.

Granskningen har dock skapat vissa frågetecken. Man har kunnat notera en viss dämpning av entusiasmen. Kanske beror framgången på entusiastiska forskare, eller på att forskarna påverkar resultaten med sin egen ESP? Adrian Parker och Nils Wiklund publicerade 1990 en granskning av 49 försök med Ganzfeld-tekniken som rapporterats åren 1974 - 1980 . Flera befanns ha metodologiska fel, och inget var helt felfritt. De anser att det är alltför tidigt att betrakta Ganzfeld-tekniken som en teknik som ger det upprepbara försöket.

normal

Ganzfeld är tyska och betyder helt fält. Metoden började användas av Charles Honorton och William Braud i mitten av 70-talet. Den bygger på teorin om att psi är en svag signal i det undermedvetna och att vaket tänkande dränker denna svaga signal. För att minska bruset av sensorisk information (syn och hörsel) avskärmar man dessa sinnen. Fp får ett par hörlurar som avger ett vitt brus (ett helt jämnt brus som låter ungefär som radiobrus eller ett vattenfall) samt halva pingpongbollar som täcker ögonen, och som en röd lampa lyser på, så att ögonen stimuleras av ljus utan att man ser några former.

Detta ganzfeld håller fp vaken, samtidigt som det försätter personen i ASC. Ofta låter man fp genomgå en avslappningsövning (instruktioner från ett band) innan experimentet börjar. Under detta avslappnade sinnesavskärmade tillstånd bildas en hunger efter sinnesintryck. Man hamnar i ett hypnagogt tillstånd och bilder börjar dyka upp i medvetandet.

I ett annat rum en bit bort sitter en sändare och tittar på ett videofilmsavsnitt (som körs om och om igen) som valts ut slumpmässigt ur en insamlad mängd avsnitt. Sändaren är instruerad att sända sin upplevelse av videofilmsavsnittet till mottagaren. Mottagaren (fp) är instruerad att berätta allt som dyker upp i huvudet under den halvtimme eller så som experimentet varar.

Efteråt får fp se målobjektet (videoavsnittet) tillsammans med tre andra slumpvis utvalda avsnitt. Han har då en chans på fyra att gissa rätt. Fp blir ombedd att poängsätta var och en av filmerna efter hur väl de stämmer med det han upplevde under experimentets gång. Om den med högst poäng är målobjektet har man träffat rätt.

En metaanalys över ganzfeldexperiment publicerade fram till 1981 visade att metoden var framgångsrik. En debatt mellan Honorton (ganzfeldforskare) och Hyman (en av de främsta konventionella kritikerna) 1985 resulterade i att man utarbetade detaljerade riktlinjer för hur framtida experiment skulle utformas, den så kallade Auto-ganzfeldmetedologin. Det var här man började använda rörliga bilder och ljud. Innan dess använde man fotografier och andra bilder.

De nya A-ganzfeldexperimenten efter detta har visat sig mycket framgångsrika. Tydligen var det mycket bättre att använda rörliga bilder. Medelvärdet ligger på ca 30-40 %, som ska jämföras med de 25% man statistiskt sett skulle få.

normal

Honorton's work with hypnosis and with dreams led him to experiment with the effects of restricted sensation and psi. His first study at Maimonides Medical Center along these lines involved a device constructed by Jean Houston and Robert Masters of the Foundation for Mind Research in New York. Subjects were isolated from visual and auditory perceptions in this cradle that also restricted their tactile and kinesthetic sensations. Every 5 minutes, subjects were asked to give a state report on a 5-point scale to describe changes in their awareness. At the end of the 30-minute session, subjects guessed the identity of the target picture, contained in a sealed envelope. Those with the highest overall state reports made significant clairvoyance scores. Those subjects reporting strong shifts in consciousness from external to internal attention obtained an especially high level of target identification.

Significant ESP was associated with strong shifts of attention in other experiments at Maimonides Medical Center. One clairvoyance experiment involved a variety of architectural environments; another involved electrosleep, a device whose electrical current induced relaxation and visualization; still another experiment utilized hypnotic dreams (Krippner, 1975, Chapter 4). The eminent psychologist and parapsychologist Gardner Murphy (1966) had predicted that psi activation would be more often associated with a shift from one state of consciousness to another rather than with a steady state. The Maimonides experiments indicated that he was correct.

These data, as well as his knowledge of Eastern meditation techniques involving restricted sensory input, led Honorton (1977) to develop a procedure known by the German term ganzfeld or homogeneous visual field. The ganzfeld technique involves a receiver in a relaxed setting who attempts to obtain information at a distance while hemispheres of translucent material cover the eyes and white or pink noise reduces extraneous sounds. A sender in another room watches a randomly selected target video clip or series of pictures. The receiver describes all the experienced imagery, sensations, and feelings. Once the session ends, he or she watches several video clips or picture series, attempting to rank them as to correspondence with his or her experiences in the ganzfeld; one of these was the actual target while the others were the unselected remnants of the target pool.

One subject in a ganzfeld experiment reported visual imagery of Circles....Their sizes are not the same....Some are really large, and others are very tiny, no larger than a penny....Now I see colors....Gold and silver seem to stand out more than all the others. The target material used in this telepathy experiment was a series of pictures depicting rare coins. This type of correspondence was not atypical; Honorton (1985) surveyed 28 similar studies, finding 43 % of them to be significant at least at the .05 Ievel. In other words, the ganzfeld receivers were able to select the actual target material at above chance levels.


normal

I autoganzfeldexperimenten ska en försöksperson slappna av i ett rum och under ett hypnagogkt (halvdrömmande) tillstånd beskriva de tankar som dyker upp för honom / henne. Försökspersonen vet om att målet är att beskriva ett litet klipp från någon videofilm som i ett annat rum visas, om och om igen, för en sändare. Efter ungefär en halvtimme i det hypnagoga stadiet avslutas experimentet genom att man omvandlar resultatet till ett statistiskt beräkningsbart resultat. Detta sker genom att försökspersonen får se filmklippet tillsammans med tre andra filmklipp och ska avgöra villket av dem som stämmer bäst in på det han/hon upplevt under sitt hypnagoga tillstånd. I ett slumpvis urval skulle man träffa rätt en gång av fyra, dvs vid 25% av fallen. Idag ligger träffsäkerheten på ungefär 35%, inklusive vid experimenten på Göteborgs psykologiska institution, Göteborgs Universitet. Sättet som experimentet utförs kallas för dess protokoll. Autoganzfeldprotokollet är resultatet av många års dialog mellan parapsykologer och konventionella kritiker. Även de parapsykologer och konventionella kritiker som mycket noga studerat experimenten har inte funnit några normala förklaringer för resultaten.

normal

I januari publicerade den ansedda psykologitidskriften Psychological bulletin en redovisning av Daryl J. Bem och Charles Honorton om tekniken, resultaten, och den tidigare forskningen och diskussionen på ganzfeld-området. Se Bems svar till Hymans kritik av artikeln, samt en artikel om experimenten från New Scientist.

Nu backar alla konventionella kritiker och erkänner att något oförklarligt verkligen är på gång. Men alla är överens om att det krävs upprepningar av flera oberoende forskningslaboratorier för att allmänheten ska kunna se psi som bevisat.

...

Detta är goda nyheter. Men självklart är det inte frågan om att psi nu äntligen skulle bevisas. Utan vad det handlar om är att vi nu äntligen verkar ha utvecklat en teknik med vilken vem som helst kan få samma resultat. Och det är av fundamental betydelse för ett genombrott i parapsykologin.