Hem

Kung fu Kampkonst

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 401711, v3 - Status: normal.
Försteredaktör: Ilyéndil
är Praktiserbart och Kampkonst

Kinesisk kampkonst.

Alias: gung fu, kungfu och kung fu

normal

Två av de mest fundamentala känslorna som vi människor bär på är vreden och rädslan. Från första början i vårt liv har vi behov och önskningar gentemot vår omvärld och om dessa inte genast uppfylls så fylls vi istället av en helig vrede och upplåter vår stämma mot världen. Vårt första och nödvändiga svar på frustrationer blir vår ilska som också är drivkraften bakom våra initiativ. Vår andra reaktion på vår omgivnings oförmåga att alltid finnas till hands för att fylla våra behov, blir den rädsla för att vi skall som vi sen måste leva med hela vårt liv. Vi kommer så småningom också att bli varse att vi inte bara måste frukta att bli övergivna utan att vi måste även frukta vår egen vrede då den kan driva bort de som vi är beroende av för att överleva.

På grund av att dessa är så starka och hotande kommer det kanske att bli nödvändigt för oss att förneka dem, att förtränga bort dem eller att genom projektion tillskriva andra dem. Vi känner att vi är rädda men har avskärmat oss helt ifrån vår ilska. Eller också så blåser vi upp oss till stora, starka och hotfulla figurer för att slippa tillstå att vi är rädda. Just på grund av att känslor inte är något vi kan ta på så har vi en förmåga att efter behov försöka blanda bort korten. Det vi inte vill tillstå oss själva tillskriver vi andra. Vi pratar om projektioner och introspektioner.

Det är viktigt att komma ihåg att vår inre verklighet inte är densamma som vår yttre. Det är också så att varje individs personliga verklighetsuppfattning är en blandning av yttre och inre verklighet. Det finns få, om än några som aldrig misstar sig på yttre och inre verklighet men om vi totalt misslyckas med att hålla dessa två delar isär så kommer vi helt säkert att hållas för tokiga och samhället kommer att omhänderta oss.

Både i vår inre och vår yttre verklighet ställs vi inför konflikter som orsakar oss starka och stridiga känslor och vi måste dagligen finna sätt för att hantera dessa känslor. Våld är ett sätt att hantera våra upplevelser, våld kan vara psykiskt eller fysiskt, vilket det är kan bara definieras utifrån den intention som ligger bakom.

Den drivande önskan bakom våld är alltid en önskan att skada eller förgöra. Några genvägar finns inte och det tar flera år att uppnå skicklighet och effektivitet i konsten att försvara sig.

Inom kung fu tränar man självförsvar för att vid en attack inte behöva använda mer våld än nöden kräver för att skydda sig. Kunskaperna får aldrig användas i offensivt syfte.

Kung fu är en del av det asiatiska tänkandet och givetvis uppstår komplikationer när detta överförs till européer, som tänker i helt andra banor. Då hamnar filosofi, de djupa tankarna och historiska rötterna på efterkälken och kung fu är inte längre vägen till insikt, utan en tävlingsform som alla andra. I kung fu tränar man kroppen till ett livsfarligt vapen; i det står komplikationer.

Vissa teorier säger att möjligheten att påverka inre och yttre verklighet är starkt begränsad. Det finns ett tredje verklighetsområde som skapas i den fas då vi går ur symbiosen med vår modern; detta kallas övergångsområdet. Finessen med övergångsområden är att vi där kan härska på ett sätt och att vi kan bearbeta de motstridiga känslor som vi har inför både den inre och yttre verkligheten. Barnens lek är det första övergångsområdet och genom våra liv fylls sedan detta av olika kulturella aktiviteter, av sport eller kanske psykoterapi etc.

Träningslokalen är ett övergångsområde, ett avgränsat område för begränsade konflikter; man övar i att hantera framför allt rädsla och ilska. Vi kommer kanske till träningslokalen för att vi upplever att vi behöver kunna värja oss eller för att vi vill ha en större känsla av säkerhet. Vad vi gör på ett djupare plan är att bearbeta känslor kring rädsla och ilska som vi bär på.

Att kung fu har blivit så populärt beror på att den talar till fundamentala existentiella problem som vi alla brottas med. Vad är det för lärdomar som vi människor får och vad kan vi göra och dra nytta av i vår dagliga träning? Den största vinsten ligger i att vi kan lära oss sätt att hantera våra relationer till andra och framför allt att på ett konstruktivt sätt bemöta konflikter. Hur vi förhåller oss till konflikter har mycket att göra med hur vår inre och yttre verklighet ser ut. Vi väljer utifrån detta en strategi som vi till vardags använder oss av för att hantera dessa situationer. Ibland lyckas vi bättre, ibland sämre, men det är också så att en del av oss verkar ha mer framgångsrika strategier som hjälper till att nå bra lösningar på ett smidigt och enklare sätt.

På grund av våra egna konflikter kring rädsla och ilska och beroende på att känslorna är så starka blir det ibland nödvändigt för oss att förneka eller förtränga dessa känslor. Eventuellt projicerar vi dem på vår omvärld. På grund av detta ser vi inte alltid på vår omgivning med så klara ögon som vore önskvärt.

För att närmare analysera sina upplevelser av människor som man har omkring sig är det viktigt att fråga sig om de är ens konkurrenter eller potentiella fiender. Men om vi tänker utifrån våra inre upplevelser och låter den påverka vårt yttre kan många konflikter ses i ett annat ljus.

För att kunna bemöta dessa situationer krävs mod. Modet måste vi ha oavsett om vi skall möta våra inre drakar eller hot utifrån. Modet behöver vi framför allt för att vi inte skall låta vår inre verklighet förvrängas av vår yttre. Reagerar vi med rädsla eller ilska så minskar våra chanser att genomföra en konstruktiv strategi. Först när vi håller huvudet kallt och försöker utröna vad konflikten gäller har vi en chans att lösa den.

När vi talar om kung fu blir det lätt att uppehålla oss vid de fysiska aspekterna av vårt utövande. I den östasiatiska kulturen har det alltid funnits en insikt om att myntets ena sida är beroende av den andre, vårt mentala och känslomässiga liv är sammankopplat med vårt kroppsliga.

Inom kampsporterna tränar man gymnastik för att det är nödvändigt att hålla sig i fysisk god kondition och för att vi behöver utlopp för vår energi. Det finns dock en annan anledning att träna som jag anser är viktigare, nämligen att även gymnastik är en form av meditation. När vi tränar tekniker tillsammans med andra så påverkas även vår mentala attityd och våra känslor. Kunskapen om det hjälper oss att få insikt om oss själva.

Träningslokalen är som ett miniatyrkosmos där vi kan möta oss själva, vår rädsla, vår ängsla, våra reaktioner och våra andra vanor. Den är en arena för innesluten och avgränsad konflikt där vi konfronteras med en motståndare som inte är någon motståndare utan snarare en partner som försöker hjälpa oss till en bättre självförståelse. Träningslokalen är ett ställe där vi på en relativt kort tid kan lära oss mycket om vilka vi är och om hur vi reagerar på vår omvärld. De konflikter som efter strikta regler iscensätts i en träningslokal hjälper oss att hantera konflikter i vårt dagliga liv.

Den yttre verkligheten är absolut men ändå ständigt i förändring. Att det finns en yttre verklighet som är gemensam för oss alla är inte så svårt att förstå då det finns många upplevelser som vi har gemensamt, t ex värme, kyla. Den inre verkligheten däremot är personlig, subjektiv och mer eller mindre korrekt en tolkning av den yttre. Man skulle kunna kalla den vårt personliga filter som färgar vår syn på oss själva och på vår omgivning. Om det nu vore så att vi kunde hålla isär det yttre och det inre så skulle det inte vara några problem men istället är det så att alla människor, de smälter ihop och tillsammans bildar vår verklighetsuppfattning, det inre har med vårt känsloliv att göra. Vi har alla behov av att få vår inre bild bekräftad och därför tolkar vi den yttre verkligheten på det sätt som passar oss. Att vi alltid tolkar utifrån våra känslor beror på att vi som barn förmedlade vår inre bild genom känslor då våra intellektuella och mentala förmågor ännu var så dåligt utvecklade. Att visa att våra känslor är viktiga för hur vi tolkar verkligheten är lätt att visa. Se bara på hur olika åsikter vi kan ha om vad godhet är eller vad som är bra musik, likaså är det lättare att komma överens om att snön är kall o s v.

Det område där vår inre verklighet får mest spelrum och också det område som angår oss speciellt i kung fu är våra upplevelser av oss själva och andra människor och vår relation till dessa andra.
Våra känslor spelar oss spratt, vi märker att vi upplever känslor som inte har med situationen att göra, vi blir arga, eller rädda, eller vi kanske är alltför ivriga att vara tillags därför att vår partner verkar arg. Gemensamt för dessa känslor är dock att de ofta inte har något att göra med vår yttre verklighet utan de kommer inifrån oss.

Det viktigaste när vi kommer på oss själva i dessa situationer är att inte fly undan ifrån känslorna. Om vi gör det, försvinner de ifrån vårt medvetande för en tid men de kommer tillbaka ännu starkare. Istället måste vi ta till oss känslan av rädsla eller ilska samtidigt som vi inte flyr ifrån den situation som väckt den. Om vi kan göra det kommer det snart att gå upp för oss att vår reaktion inte var relevant för situationen utan att den kom från vår inre verklighet. Denna tendens att på ett systematiskt sätt missförstå vad som händer runt omkring oss kan om det går för långt bli ett problem för oss. Vi går och tror att alla är arga på oss och reagerar själva med ilska eller rädsla, det är dessa fantasier som kung fun är effektiv på att undanröja. Att kung fu har den förmågan beror på tre saker, kung fu är svårt att lära sig och något som är svårt förändrar oss, genom att vi är tvungna att koncentrera oss kan vi inte hålla på med våra fantasier och till sist: genom att kung fu innehåller en kalkylerad risk så kommer vi i kontakt med känslor och tvingas att bearbeta dem.

En annan viktig sida av våra missförstånd är att de också skapar problem för dem runt omkring oss. Man skulle säga att vi hjälps åt att missförstå varann. Och i med att vi tränar kung fu med varandra så måste vi tillsammans försöka lösa missförstånd. Koncentration är förmågan att stänga av den inre ström av tankar, fantasier och associationer som i sin mer utvecklade form brukar kallas dagdrömmar. För att kunna lära oss eller träna någonting måste vi vara koncentrerade. Om vi inte kan det blir övande meningslöst. Det är bättre att träna koncentrerade en kort stund än att stå och röra på armar och ben i två timmar men inte vara andligt närvarande. Att koncentrera sig på en Bond film är lätt men att koncentrera sig på en tråkig bok är mycket svårt. Att vara koncentrerad är mycket viktigt för oss som tränar kung fu, om vi tappar koncentrationen kommer vi omgående att bli varse detta på grund av att vi blottar oss för vår partner. Börjar vi dagdrömma är det klippt.

normal

Det finns en sak som alla kinesiska stridskonster har gemensamt, nämligen att Kung Fu endast är en konst. Självklart är det en konst vilken kräver en idogen träning för att nå fullkomlighet. Men det är också något som vem som helst med det rätta intresset kan lära sig. Vad som menas med begreppet Kung Fu är att det är ett sätt att lära känna sin kropp samt att lära sig behärska denna. Det verkliga värdet av kinesisk stridskonst stiger långt utöver självförsvar.

Det ligger i den starkt traditionella träningen att respektera sin lärare och dennes råd, samt att respektera andra Kung Fu-stilar, eftersom de är en del av Kinas arv. Att visa respekt och ödmjukhet mot våra medmänniskor ser vi som en självklarhet. Och kanske viktigast av allt, att bara på ett moraliskt och riktigt sätt använda sitt kunnande.