Till HTML av Fredrik Liljegren
Originaltitel | A Treatise on White Magic |
Alias: a treatise on white magic och en avhandling om vit magi
Denna bok om vit magi ställer den andligt grundade kreativiteten i centrum, och därmed människans möjligheter att genom sitt skapande arbete verka för det goda.
Med utgångspunkt från den uråldriga visdomens utvecklingspsykologiska perspektiv och dess syn på människan som monad, själ och personlighet kommenterar författaren ingående 15 regler för den andliga skapandet. Och ger på så sätt en klar bild av villkoren för ett framgångsrikt utövande av vit magi.
Grundförutsättningen är en integrerad personlighet, dvs. en personlighet där en ren fysisk kropp, ett balanserat och subtilt känsloliv samt ett klart och välutvecklat tankeliv samverkar harmoniskt. En sådan personlighet är nämligen tillräckligt intuitivt mottagligt för att kunna kontaktas av själen, som i djup meditation inpräntar en idé i dess sinne. En idé som uttrycker en aspekt av den gudomliga planen för mänskligheten.
När denna idé inregistrerats återstår uppgiften att se till att den manifesteras på det fysiska planet. Det finns många hinder, framför allt på tankarnas och känslornas plan, som kan störa, förvränga och omöjliggöra denna manifestationsprocess. Men den som tillfullo följer och förstår de råd och anvisningar som finns i denna bok kan lotsa sin idé till fullt uttryck i den konkreta verkligheten. Han behärskar den vita magins ädla konst, och kan därmed spela en betydelsefull roll i det kärleksfulla omskapandet av vår lidande värld.
Ur: A Treatise on Cosmic Fire
Solängeln samlar sig, splittrar ej sin kraft, utan kommunicerar, i djup meditation, med sin spegelbild.
När skuggan har svarat, fortskrider arbetet i djup meditation. Det lägre ljuset kastas uppåt; det större ljuset upplyser de tre, och de fyras arbete fortskrider.
Energin corkulerar. Ljusets punkt, produkten av de fyras arbete, tilltar och växer. Myriaderna samlas kring dess glödande värme tills dess ljus avtar. Dess eld försvagas. Då skall det andra ljudet framtonas.
Ljud, ljus, vibration och formen förenas och smälter samman, och så är arbetet ett. Det fortskrider enligt lagen, och intet kan nu hindra det att gå framåt. Människan andas djupt. Hon koncentrerar sina krafter och driver tankeformen ifrån sig.
Tre ting sysselsätter Solängels innan det skapande höljet rör sig nedåt; vattnens tillstånd, säkerheten för den som skapar och ihållande kontemplation. Så förenas hjärtat, strupen och ögat för trefaldigt tjänande.
De lägra fyras devor känner kraften när ögat öppnas; de drives bort och förlorar sin mästare.
De tvåfaldiga krafterna erfares på det plan där den vitala kraften måste sökas; Solängeln står inför de två vägarna; polerna vibrerar. Den som mediterar ställs inför ett val.
Agnisuryanerna ger gensvar på ljudet. Vattnen har sin ebb och flod. Låt magikern skydda sig mot drunkning vid den punkt där land och vatten mötas. Denna mittpunkt, som varken är torr eller våt, måste bestå med det utrymma där hand fötter sättes. När vatten, land och luft mötas finns en plats där magi skall utövas.
Därefter följer förtätning. Elden och vattnen mötas, formen utvidgas och växer. Låt magikern placera sin form på den rätta vägen.
När vattnen överslköljer den skapande formen, absorberas de och används. Formen tillväxer i styrka. Låt magikern fortsätta så tills arbetet är tillräckligt. Låt därefter de yttre byggarna upphöra med sina arbeten, och låt de inre arbetarna påbörja sin cykel.
Tre ting måste den som arbetar med lagen nu fullborda. För det första fastställa formeln som kommer att hålla liven inom den omslutande muren; därpå uttala de ord som talar om för dem vad de skall göra och vart de skall föra det som har blivit skapat; och slutligen uttala den mystiska fram som kommer att skydda honom från deras arbete.
Väven pulserar. Den dras samman och utvidgas. Låt magikern ta mittpunkten i besittning och så frigöra de planetens fångar vilkas ton är den rätta och exakt avstämd efter det som måste göras.
Magikern måste känna igen de fyra; i sitt arbete lägga märke till den nyans av violett de uppenbarar och så konstruera skuggan. När detta är gjort, kläder skuggan av sig själv, och de fyra blir sju.
Ljudet tilltar. Farans stund närmar sig för den modiga själen. Vattnen har icke skadat den vite skaparen och intet kan dränka eller göra honom genomvåt. Fara från eld och låga hotar nu, och ännu dunkelt ses den uppåtstigande röken. Efter cykeln av frid, låt honom åter vända sig till Solängeln.
Eldarna nalkas skuggan men bränner den likväl icke. Eldens hölje är fullbordat. Låt magikern sljunga de ord som sammansmälter elden och vattnet.
Boken är en kanalisering av Tibetanen. Jag är er broder och har vandrat lite längre på Vägen än den genomsnittlige studeranden, och har därför påtagit mig större ansvar. Boken är tänkt att leda ett påbörjar lärljungaskap till en magiker i mästarnas tjänst. Citat med källhänsvisning till flera större religioners verk gör att läran känns förankrad i en längre tradition, men utan meditation kring de regler som berörs är det svårt att ta till sig ens teoretisk kunskap om det som behandlas.