normal
Judendomens Messias
By returning to the doctrine of a personal Messiah we underline the supreme value of persons. Concrete individuals are superior to ideas, social forces and historical trends.
Those who find hope in a coming Messiah have been accused of moral quietism. If everything can only be worked out by the divine agent to come, why not sit back and wait for him? Rabbinic Judaism, however, has always insisted upon man's role in the preparation for the messianic advent. Whether the Messiah comes soon or later depends upon man's actions. Samuel Hirsch declared, It is up to us to turn to God, for the Messiah cannot come before we have become completely good. Some even went so far as to maintain that he will arrive after men have created the messianic state for him and his work will be to guarantee the maintenance of what ordinary men have established.
ref: Judendomens Messias
http://www.ettl.co.at/uc/swedish/english/ejew.htm
normal
Vi fick som uppgift i skolan att skriva ett arbete om judendomen, främst hur det drabbade kvinnorna. Eftersom uppgiften skulle ske i form av ett brev så har jag klippt och klistrat lite, får hoppas att resultatet inte blev alltför tokigt
Med jude menar man någon som väljer att bli jude eller någon som har en judisk mor. Som jude innebär det främst att man bör känna gemenskap med andra judar samt tro på och följa den judiska läran.
Precis som det finns olika slags muslimer och kristna, finns det olika grupper av judar. Dom tre vanligaste är ortodoxa, reformiska och konservativa.
Ortodoxa judar är dom såkallade renläriga judarna. Dom håller mycket strikt på de gamla traditionella lärorna och följer lagen, d v s buden och föreskrifterna i de fem moseböckerna, utan undantag.
Dom reformistiska judarna har lättare för att anpassa sig till andra kulturer och följer främst dom större högtiderna.
Dom konservativa judarna (även kallade de liberala) vill bevara de gamla traditionerna samtidigt som dom accepterar den moderna kulturen.
Den judiska läran grundar sig på de fem Moseböckerna (Toran) i gamla testamentet, som bland annat berättar om hur Gud stiftar förbund med Moses och hans folk (judarna/israeliterna) och hur dom fick sitt förlovade land Kaanan, eller Israel som det heter idag. Även nuförtiden (ca 3000 år senare) anser judarna att Israel tillhör dom och detta har i sin tur orsakat konflikter och krig mellan de omgivande arabstaterna samt tvingat palestinier att lämna sina hemtrakter. Att vara jude innebär med andra ord (enligt mig) att man även tar ett politisk ställningstagande eftersom alla judar anser sig vara en enhet.
Den heliga texten består också av de historiska och profetiska skrifterna, samt de poetiska inslagen med sånger, skådespel och visdomsord. Tillsammans kallas dessa texter för gamla testamentet, och är grunden till både kristendomen och islam.
Synagogan är judarnas tempel, och där skall männen bära sina bönemantlar och ha huvudet täckt. I dom ortodoxa församlingarna sitter kvinnor och män åtskilda.
Det finns många olika högtider inom judendomen, precis som inom andra religioner. Tex firar man påsken (pesach), veckofesten (shavout) och lövhyddohögtiden (sukkot), men det finns även andra, mindre högtider såsom tempelinvigningsfesten och purimfesten.
Varje fredag firas sabbaten, vilodagen. Mellan klockan sex på fredagskvällen och ett dygn framåt umgås man inom familjen och undviker allt onödigt arbete som t ex matlagning, tv-tittande eller bilkörning. Högtiden ska ägnas åt Gud och familjen. Inom många judiska områden har man hissar som stannar på varje våning så att judarna inte behöver synda genom att trycka på en knapp. Under sabbaten besöker man även Synagogan där rabbinen leder gudstjänsten, någon läser ur Torarullarna och man sjunger hymner ur psaltaren. Högtiden är överhuvudtaget mycket glädjefylld.
I judendomen betonar man mycket renlighet, såväl andlig som fysisk. Just när det gäller kvinnor, är det mycket viktigt att dom har god koll på sin menstruationscykel. Från första menstruationsdagen till och med den sista, anses kvinnan befinna sig i ett orent tillstånd. Från och med denna period och sju dar därefter (de sju rena dagarna) är sexuellt umgänge strängt förbjudet, och helst ska man och hustru sova i skilda bäddar. När dessa sju rena dagar gått, ska hustrun ta ett rituellt bad (mikva) för att på så sätt övergå till den rena perioden där sexuellt umgänge mer eller mindre betraktas som en nödvändighet.
Efter att kvinnan fött barn betraktas hon också som oren. Sju dagar om det är en pojke, och fjorton dagar om det är en flicka. Även där räknar man med sju rena dagar innan hon får doppa sig. I många församlingar får kvinnan inte doppa sig i mikvabadet på 40 eller 80 dagar beroende på om det är en pojke eller flicka.
Det rituella badet går ut på att kvinnan ska doppa sig fullständigt, i raklång ställning, medan följande bön läses: Lovad vare Du, Herre vår Gud, världens konung, som helgat oss genom sina bud och befallt oss att sänka oss ned i vatten Därefter ska hon doppa sig ännu en gång.
Innan doppningen sker ska kvinnan ha tvättat sig i ett varmt bad och helst klippt naglarna för att avlägsna smutspartiklar. Det är viktigt att det inte finns något hinder mellan hennes kropp och vattnet, ex hårnålar, bandage, smycken osv.
Det första mikvabadet sker just före bröllopet. Därför är planeringen av bröllopet viktigt så att det inte infaller under någon av de orena perioderna.
Så vad händer när man fått ett barn? Om det är en pojke kommer han att bli omskuren på åttonde dagen, i samband med att han får sitt namn. Detta är en sed som går ända tillbaka till Abrahams tid, och ett tecken på det förbundet mellan honom och Gud.
Om det är en flicka, så får hon inte sitt namn förrän första gången du tar med henne till synagogan där en bön kommer att läsas över henne.
Det följer en stor ceremoni när pojken (13 år gammal och en dag) och flickan (12 år gammal och en dag) tar klivet in i den judiska vuxenvärlden. Dom får båda en ny status, och ett nytt ansvar att följa den judiska läran som en vuxen man/kvinna.
Eftersom det är karlarna som är rådande inom judendomen läggs det största ansvaret på pojken. Han får under denna dag läsa ur Toran i synagogan och anlägga böneremsor. Denna ceremoni kallas för Bar Mitsva och kan många gånger liknas vid den kristna konfirmationen. Flickan firas genom Bat Mitsva, som då ska vara den feminina motsvarigheten, hon får dock inte läsa ur Toran.
Männen har överhuvudtaget fler religiösa uppgifter än kvinnan inom judendomen. Äktenskapet ses som en religiös handling, och även om det skall vara jämställt inom judendomen så går kvinnans roll som maka och mor framför någonting annat.
Även maten är någonting man bör tänka på. Den tillåtna maten kallas Koscher, men uttrycket används inte bara i samband med mat, utan kan även användas i samband med T.ex. föremål. Koscher betyder med andra ord att någonting är rituellt rent. Blod är på alla villkor strängt förbjudet att förtära, och därför slaktas djuren genom att halspulsådern skärs av så att djuret töms på blod. Många djurrättsaktivister rasar mot den denna form av slaktning, som enligt källor sker helt utan bedövning.
Sen är det heller inte tillåtet att äta kött från svin, skaldjur och fiskar utan fjäll. Alla vegetabilier, frukter och grönsaker är däremot tillåtna.
Man får heller inte blanda kärlen mellan kött och mjölkmat, det hjälper alltså inte att dom diskas. Många judar har därför dubbel uppsättning av olika köksredskap och porslin.
Eftersom judendomen är en hel lära och livsfilosofi så är det väldigt svårt att begränsa det här brevet, för många rättrogna judar blir studerandet av Toran en livsuppgift. Rent generellt ser judarna sig som guds utvalda folk, och därmed som förebilder för även andra grupper och folkslag. Dom tror på Messias, en människa av kung Davids släkt (en kung som Gud utsett), som en dag skall komma och upprätta Israels storhet, frälsa jorden och därmed skapa ett tusenårigt fredsrike.
Man tror alltså på EN gud - en domare, en upprätthållare och en skapare. Man kallar honom Adonaj (Herren) eftersom hans heliga namn Jahve inte får uttalas. I likhet med islam är det förbjudet att framställa avbilder av honom.
Det är också viktigt som jude att känna till judarnas historia. Hur dom en gång utvandrade från Egypten där dom tidigare varit slavar, hur romarna övertog Israel 63 f. Kr och hur judarna i nästan 2000 år har levt som landsflyktingar. Dom har ofta fått erfara antisemitism, dvs svåra förföljelser, inte minst under andra världskriget. Kanske är det därför de flesta judar (främst dom nationalistiska och ortodoxa) ser Israel som en fristad ett land där dom kan utöva sin egen religion, undgå förföljelserna och förenas i samma judiska anda.
normal
En moderreligion
Judendomen kan man säga har påverkat nästan alla människor i världen (förutom i österländerna där de västliga religonerna inte fått fäste). Det därför att Judendomen är grunden till Kristendom och Islam. Judendom är ju äldst. Judarna har ändå blivit utstötta och förföljda. Anledningen till att Kristendomen skiljer sig från Judendomen är att Judarna inte såg Jesus som deras Frälsare/Messias.
(För vad gjorde Jesus kom han med fred?) <--Ur ett Judiskt perspektiv.
Islams grundare, Muhammed träffade många Kristna och Judar under sitt liv och hade kontakt med dem. På så sätt kan Judendomen ha påverkat även Islam.
