normal
Eliminera osäkerhet
[60] Det finns ett naturligt behov av att eliminera osäkerhet. När man konfronteras med tanken på något okänt fenomen måste man antingen konstruera en förklaring för det eller helt enkelt stöta bort tanken. Rör det sig om ett synbart komplext och svårgreppbart fenomen, som i detta fallet, kommer säkerligen de första försöken till förklaring att visa sig bristfällig. Varje gång man upptäcker att ens förklaring är bristfälligt infinner sig en olustkänsla. Man måste åtminstone ha någon slags stämpel på fenomenen för att känna sig bra.¤1¤
Därför är det inget ovanligt att företrädare för nya teorier tillskriver dem stor betydelse. De måste tycka att det de håller på med är betydelsefullt. Entusiasmen av att finna ett nytt spännande område som visar nya möjligheter att lösa gamla problem kan leda till en överdrift då företrädarna vill övertyga den stora konventionella massan om att detta nya område borde få ökat stöd och intresse. Parapsykologerna utgör inget undantag. De flesta tror att en godtagbar teori för psi kommer att revolutionera otaliga vetenskaper, såsom fysik, biologi och psykologi.¤2¤
normal
Den första formningen
Barn som växer upp i ensamhet eller i missförhållanden tenderar att utveckla förmågan att uppleva andra världar, i vaket tillstånd se ickefysiska varelser, ha utanförkroppenupplevelser och upplevelsen av en telepatisk kontakt med andra eller att kunna förutsäga sådant som sedan händer.[65] Sådana barn har givetvis en mycket större tendens att acceptera indicier till det paranormala.
Egna och närståendes erfarenheter spelar stor roll för vilken åsikt man utvecklar om psi. Den inställning man utvecklar bror till stor del också vilken parapsykologisk litteratur man möter till en början. Dvs om det är negativt eller positivt inställd litteratur och hur övertygande de framlagda argumenten i den litteraturen är.
En motvilja att acceptera en viss åsikt skapas ofta av att personen tidigare blivit straffad för den genom att få reda på hur fel man hade. T-ex om man tror på psi för att sedan läsa en bok som argumenterar kraftfullt för dess ickeexistens, eller om man å andra sidan t-ex tror att alla som ser spöken hallucinerar för att sedan läsa en övertygande bok där flera friska personer sett samma spöke samtidigt eller att synen stämt överens med en tragisk historia som vittnet inte kunde ha känt till.
Kunskap om sinnenas bedräglighet ökar negativiteten inför psi. Psykologer och trixters hör till de allra mest negativt inställda. Trixters är experter på att hjälpa publiken att bedra sig själv. Ur deras utgångspunkt har alla som tror på paranormala fenomen bedragit sig själva. Psykologerna känner till hur osäkra sinnena är och vad önsketänkande kan göra.
normal
Resultatet
Allt man konfronteras med tolkas mot bakgrund av tidigare kunskap och erfarenheter (och hypoteser). Ju mera tid man lagt ned på att tänka ut argument för den åsikt man har och den världsbild man utvecklat, desto osannolikare verkar uppgifter som strider mot världsbilden vara. När man kommit så långt är det inte längre troligt att åsikten förändras. Då formar man omedvetet fakta för att passa med sina övertygelser.
Under lång, lång tid har den kristna kyrkan bekämpat andra religioner och den ockulta traditionen. Lika väl som det finns ett överflöd av böcker som behandlar vittnesskildringar av fenomen som idag skulle betraktas som paranormala, så finns det ett överflöd av böcker av lärda som ser dessa fenomen som ickeexisterande, komna ur irrationella vidskepliga sinnen, hörande till en föråldrad hednisk tro. I förlängningen av denna tradition finns det gott om böcker i båda lägren. Det är naturligt att föredra litteratur med samma utgångspunkt som den man själv har. På så sätt kan man förstärka sina egna övertygelser genom att hela tiden bara ta till sig de bekräftelser som böckerna i det egna lägret ger och undvika andra böcker som kan kännas främmande eller obekväma.
Detta gör att åsikterna polariseras åt ena eller andra hållet. Antingen är de starkt negativt inställda (Parapsykologi är slöseri med tid / Parapsykologisk forskning på universiteten borde förbjudas) eller så är de starkt positivt inställda. En balanserad attityd, som t-ex även om bevisen inte är övertygande, är de bra nog för att motivera fortsatt forskning, är ovanligt förekommande.[66] Parapsykologerna själva har dock vanligen det professionella balanserade förhållandet. (Åtminstone vill de ge det intrycket.)
De mest övertygade påstår att deras inställning alldeles uppenbart är den riktiga. Bara man tar sitt förnuft till fånga förstår man det. Andra är hjärntvättade och inkompetenta.¤1¤ Liknande kommentarer kan man även finna i refererade vetenskapliga tidskrifter av hög status:
Varför har vi inte accepterat ESP som ett parapsykologiskt faktum? Rhine har givit oss tillräckligt med bevis för att ha övertygat oss om nästan vilket annat ämne" Min egen avfärdan av [Rhines] åsikter är bokstavligt talat fördomsaktig.[68]
normal
Parapsykologerna
50% av PAs parapsykologer hade upplevt en konflikt med tidigare tro när de först kom i kontakt med litteraturen. 15% upplever fortfarande en konflikt med tidigare tro. 70% hade haft egna upplevelser av psi som starkt bidragit till tron. Lika många var utan tvivel om existensen av psi.[69]
Några av de bästa (mest hårdhudade) parapsykologerna kom in i fältet på grund av att de läst mycket övertygande forskningsrapporter. Alltså inte i första hand för att de själv har upplevt något till synes paranormalt. (Exempel: Schmidt.)
Referenser
60: Broughton (1987)
63: McConnel (1977) sid 212
64: Allison (1979) sid 282; Truzzi (1980) sid 45
65: Ring (1992) sid 127-128
66: McConnel (1977) sid 199
67: Edge m fl (1986) sid 322
68: Citat från Collins & Pinch (1979) avsnitt (ii)
69: McConnel (1977) did 215
