Rauni-Lena Luukanen, finsk läkare, svenskspråkig, har med automatisk skrift under några dagar 1990 skrivit en bok om UFO, Sändebud från stjärnorna. Hon skriver att hon haft kontakt med andra civilisationer i rymden på psykiska plan under OBE. Hon säger sig också ha deltagit i internationella möten arrangerade av toppvetenskapsmän, där UFO-frågan har behandlats konfidentiellt. Människan kommer att få en chock, när hon inser att hon närmast står på en myras nivå i jämförelse med de intelligenta civilisationerna i världsrymden, skriver Luukanen bland annat. Några belägg för att hon verkligen står i kontakt med främmande civilisationer ger författarinnan inte.
Rauni-Leena Luukanen-Kilde Person
Vi finländare är kända för vår hederlighet. Vi har svårt att inse att en internationell desinformation förekommer även bland vetenskapsmän.
Alias: luukanen, rauni-leena och rauni-leena luukanen-kilde
normal
normal
Efter det föredrag med Rauni-Leena som jag var på, var jag en av de som gick fram till henne för att få höra ännu lite till. Det var spännande och gav i stort ett sammanhang som förklarade hela ufo-fenomenet. ... Om inte annat så fylldes jag av energi av föedraget. Jag hade fått en sådan uppladdning att jag skrattandes hoppade jämnfota från föredraget. :-)
Hon berättar mycket som man kan undra är sant. Hon hör till dem som berättar om hur man t ex i USA har uj-kroppar på en flygbas. Har hon verkligen kontakt med toppvetenskapsmän från olika länder? UFOaktuellt, samma tidning som förlöjligade henne i en ledare, skriver i samma nummer, nr 1, 1993:
Rauni-Leena Luukanen-Kilde är en av undertecknarna av ett öppet brev till FN:s generalsekreterare och FN:s kommitté för fredligt utnyttjande av yttre rymden. Brevet presenterades i samband med ett symposium om utomjordisk intelligens och mänsklighetens framtid som arrangerades i FN:s lokaler den 2 oktober. Undertecknarna uppmanar FN att följa beslut GA 33/426 från 18 december 1978 genom att etablera en avdelning inom FN för att iscensätta, koordinera och sprida resultaten av forskning om oidentifierade flygande föremål och angränsande fenomen.
En liten enhet för detta ändamål är en bra start med tanke på FN:s finansiella läge, skriver de fem undertecknarna. Förutom fru Luukanen-Kilde skrevs brevet under av bland andra Stanton Friedman och Mufons:s vice ordförande John Schuessler. (Mufon UFO Journal, Nov 1992; UFO Potpourri, John Schuessler, nr 368).
normal
Jag var för en tid sedan på ett föredrag med henne. Det var massor med människor samlade och folk stod och knöddes utmed väggarna och på varje ledig yta! Själv satt hon längst fram vid ett stort bord och hon utstrålade myndighet och högtidlighet. Hon berättade om hemliga kongresser med toppvetenskapsmän och om regeringarnas kontakt med utomjordingarna. Hon berättar (liksom alla uforeligiösa) om hur vi snart kommer att få kontakt med dem.
Men även hon har sina frågetecken. UFOaktuellt (nr 1, 1993) har t ex berättat följande om henne (skrivet på ledarsidan av Clas Svahn):
Världens nya tefatsmissionär, finska Rauni-Leena Luukanen-Kilde, har förärat undertecknad ett brev där jag kallas desinformatör och infiltratör. Man tackar. Senast liknande tillmälen lyst upp min tillvaro var när herr Hjorth ""[ni vet han från Robert Arshbergs program] gav såväl mig som hela UFO-Sveriges styrelse en stående utnämning till CIA-agenter.
Det blir inte lätt att axla alla dessa nya titlar.
Fru Luukanen-Kilde själv verkar inte ha sådana problem. Hennes brev är nämligen undertecknat Rauni-Leena Luukanen, MD, DT, MH, DPH, DHA och författare. Någon av bokstavskombinationerna kan möjligen vara hennes blodtyp.
Fru Luukanen-Kilde reser runt på de flesta UFO-kongresser världen över. Hon har också hunnit göra god reklam för sin bok här i Skandinavien. Vid varje tillfälle drar hon stora åhörarskaror till sina New age-föredrag.
En gång i veckan är hon ute och åker föredrag har hon påstått. Givetvis inte i sin kropp av kött och blod utan mentalt, mera förfinat som anstår en före detta läkare.
Genom dessa påståenden har hon snabbt utsetts till expert och auktoritet av massmedia och anhängare på den yttersta tefatsflanken. Att hon inte undersöker några UFO-fall spelar mindre roll och vem skulle våga ifrågasätta en sådan expert.
Hon har ju till och med talat inför FN, villket hon alltid noga påpekar.
Visserligen inte för riktiga FN men väl den nystartade United Nations Parapsychological Society (2/10 -92), en sällskapsklubb som inte har med FN att göra men dit även FN-tjänstemän kan gå.
Lånta fjädrar och smaskiga titlar imponerar på en del människor. Det vet fru Luukanen-Kilde. De som inte låter sig imponeras kallar hon desinformatörer.
Så skapas också myter.
Clas Svahn är knappast objektiv i sina påhopp. Det är tråkigt. ... Men ändå är det intressant om de internationella kongresser som hon berättar.
normal
Detta säger författarinnan Rauni-Leena Luukanen i sin senaste bok: Vem är jag?
En rapport från en paneldebatt med konsulter inom vetenskaplig underrättelseverksamhet 14-18 januari 1953, vilken sedermera offentliggjordes, visade på en dubbelbottnad hållning i Ufo-frågan. Utöver ett utbildningsprogram föreföll debuking vara viktigt. Härmed avses att man med alla medel skall försöka avleda allmänhetens intresse från ufon, som kan framkalla kraftiga psykologiska reaktioner hos människor. Detta struntförklarande har även riktas mot vetenskapsmän som engagerat sig i frågan om flygande tefat. När dessa framställs som skrattretande, hånas och förödmjukas, brukar de överge sitt intresse. Enligt rapporten skulle utbildningen förmedlas via massmediorna, dvs som filmer och på TV samt i form av lättfattliga tidningsartiklar. Den skulle baseras på så kallade verkliga fallbeskrivningar som först varit oklara men senare kunnat förklaras.
Det är förbryllande att skandinaverna, där både docenter och proffesorer återfinns bland skeptikerna, så lätt har gått i fällan. Allt som internationella skeptikerorganisationer matar i dem tar de på fullaste allvar.
Vi finländare är kända för vår hederlighet. Vi har svårt att inse att en internationell desinformation förekommer även bland vetenskapsmän. När man rör sig i internationella kretsar och besöker ufokonferenser i olika länder träffar man alla möjliga människor och får höra sånt som aldrig publiceras. Sålunda frågade jag vid en ufo-konferens som hölls i Tyskland i oktober -92 en representant för Nasa, varför man sysslar med debuking", förstör folks anseende och förvränger fakta. Svaret var förbluffande, men på sätt och vis logiskt. Han sa att föregångsgrupper på jorden, t ex många New-Age grupper, avancerar alltför snabbt för att fundamentalisterna och eftertruppen skall kunna hänga med. Farten måste dämpas så att inte klyftorna mellan människorna blir alltför stora. I krig och kärlek är alla medel tillåtna. Tydligen tror dessa officerare att slutresultat är det enda som gäller, inte medlen. Krig skördaar offer. Förmodligen måste även i detta sammanhang ett antal människor offras för ett givet syfte. Skeptikerna har varit till stor hjälp i detta hänseende. En del av dem, framförallt i Finland och i Skandinavien, har handlat aningslöst utan att fatta att de manipuleras
Det mest hemliga har varit, och är fortfarande, uppgifter att även levande humanoider gripits. Dessa har hållits i förvar på olika håll i Usa i topphemlia, underjordiska militärbaser. En del av Wright-Pattersson-flygbasen i Ohio är så hemlig att att särskilda säkerhetsföreskrifter utfärdats. Senator Barry Goldwater släpptes inte in när han ville besöka det så kallade blå rummet, där man lär ha förvarat djupfrysta humanoidkroppar.
Usa har ett ultrahemligt laboratorium i Los Alamos. Området är ganska stort. Säkerhetskontrollerna är rigorösa. Ingenting får föras in utan kontroll och ingenting får föras ut. I Los Alamos har enligt uppgift även levande humanoider deponerats. En av dem levde faktiskt tre år och berättade om sin hemplanet, där det bland annat fanns två solar. Samhällsstrukturen, kulturen och skolsystemet är annorlunda än planeten Jorden. Arkitekturen avviker avsevärt från vår. Bostäderna är oftast runda, eftersom energin löper i cirkel. Teknologin är tusentals år före vår. Invånarna är vegetarianer och äter aldrig kött eftersom det innebär att ödelägga en annan intelligent livsform. Vanligen sker näringsupptaget från den omgivande luften. All information som insamlats om humanoider och ufon finns i den s k Yellow Book, gula bokenm som ytterst få har fått se.
Jag har alltid förundrat mig över oviljan hos vissa vetenskapliga samfund att ta reda på forskningsresultaten inom detta område, oavsett om de härrör från militärväsendet, eller är internationellt akademiska. Under den sjätte internationella ufokonferensen i Sheffiels i augusti 1990 diskuterade jag vetenskapsmännens attityder till ufon med en schweizisk professor i fysik. Jag frågade honom varför man var så negativt inställd och varför exempelvis inte hans forskarkolleger oftare deltar i internationella ufokonferenser där de kunde få höra senaste nytt och ta del av färska forskningsresultat. Enligt proffessorn var orsaken uppenbar. När en människa i hela sitt yrkesverksamma liv, kanske så länge som 40 år, har levt och verkat utifrån vissa arbetshypoteser som genom ufofrågan kommer i en helt ny dager, är det enklast att förkasta sättet att undvika besvärliga problemställningar. Ett annat sätt är att förlöjliga och skratta åt det hela. Så gör man överallt om någon vågar sticka ut hakan och berätta om personliga upplevelser vid kontakter med andra civilisationer i rymden eller om konfidentiella forskningsresultat.
En typiskt attityd bland skeptiker är att dokumenten är förfalskade, att människorna ljuger, att de för att få uppmärksamhet fabulerar om ufokontakter eller rent av hallucinerar och är mentalt störda. Tillgängliga undersökningsresultat, exempelvis psykologiska test, avslöjar dock att de så kallade kontaktpersonerna är vanliga människor med förståndet i behåll. Gemensamt för dessa är en intelligenskvot över genomsnittet. Undersökningar har visat att personer som kommit i kontakt med ufon oftast har hög utbildning och att de flesta arbetar inom yrken där det ingår i arbetsuppgifterna att göra observationer. Det är piloter, poliser, höga officerare, kosmonauter och överhuvudtaget individer vars iakttagelseförmåga inte ifrågasätts. Det underliga är att när en vanlig människa berättar om ufoupplevelser blir hon inte trodd, men om hon på precis samma sätt återger en vanlig händelse anses hon som tillförlitlig. Enligt min uppfattning handlar det inte om vittnets eventuella tillförlitlighet utan helt enkelt om mottagarens oförmåga att utnyttja mer än 10% av sin hjärnkapacitet för att försöka förstå sådant som inte ingår i grundskolekkursen.
Det har sagts att det ska hållas hemligt detta med ufo, med risk för panik och hysteri, men det delas inte av alla riktigt. Ett svar hon fick en gång, hänvisade till religionen. Att de som är fjättrade vid sin religiösa tro inte skulle klara av vare sig att vetenskapen får nya dimensioner eller att kontakt etablerats med andra civilisationer i rynden