The Dark Tradition
Det här är den historiska eller traditionella Satanismen, och dess rötter i allehanda LHP traditioner.
Människan har instinkter, dessa är rotade i hennes gener/kropp.
Människan är programmerad att ha sex och njuta av det, att inte arbeta två timmar om dagen (Våra förfäder arbetade faktiskt inte mer än så för att skaffa mat och husrum), att vara någorlunda social osv.
I och med att människan blev bonde för många tusen år sedan så steg mängden arbete och tyngden på det. Lättja blev en synd och naturen något som satte käppar i hjulet för människan. Människan blev tvungen att bortse från sitt kött, kroppen blev ett verktyg och lite ryggont blev en dygd. Människan blev monotom och enhanda, både i sina sysslor och sin kost. Könsrollerna vi känner i dag växte fram och även dagens patriarkala klasssamhälle. Innan dess hade fanns ingen maktpyramid.
För att förankra den nya ordningen som riktig krävdes en ny världsbild.
på toppen av pyramiden satt Gud, självklart en man.
Regler/uppfattningar som att jobba i sitt anletes svett, lättja är en dödssynd osv växer fram, mannen kedjas vid sin åker och kvinnan vid spisen.
Varför dessa lagar? Därför att människans biologi ogillar denna nya ordning, själen måste förhärska den syndiga och lättjefulla kroppen.
Hur kan denna nya ordning överleva och till och med utkonkurrera den gamla?
Svaret är får man om man studerar jordens befolkningsökning. I samma stund som människan blev bofast började den skena iväg dramatiskt, och har så fortsatt.
Men människan har nu förlorat sin samklang med naturen, hon måste hela tiden skövla mera för att mätta det ständigt ökande antalet munnar. Efter några år är jorden fattig på näringsämnen efter att ha brukats och ny mark måste tas i besittning.
Men framförallt är människan nu out of touch med sig själv.
Hon har börjat föra krig mot sig själv och sina drifter, inte bara sina drifter till sex.
Då hon isolerat sin goda själ från hennes onda kropp så kan hon inte längre tänka instinktivt; hon behöver nu lagar för allt! Älska din fru, ska man kommendera sig själv till sådant?
Det här är inte något som är isolerat till kristendomen, tänk på det.
I öst benämns människans inträde i den nya ordningen som begynnelsen på Kali Yuga, vilket betyder; the Age of Strife. Tidsåldern som föregått denna benämns som Satya Yuga (the Age of the Sat, se mer senare); det förlorade paradiset.
I bibelns skapelseberättelse står det faktiskiskt aldrig att Adam var den första människan, bara att han var den förste att bruka jorden!
Kort och gott, människan har sedan dess envisats med att försöka simma uppströms. Jag hoppas att du förstår att jag syftar till mer än kroppens inneboende lathet.
Djävulen är ingen annan än strömmen, naturen runt, och i, människan.
Detta är vad Satanisten hyllar, och vad som är döden för den kristne bonden på sin åker.
Det här är den historiska bakgrunden till min Satanism och tillika ursprunget till den västerländska esoteriska traditionen, i grova drag kan tilläggas. Jag har utelämnat Sumerena, Babylonien och Tatarinvasionerna, men inget av detta ändrar på frågan i sak, de skulle snarare styrka min historia.
Jag ska nu berätta historien om en tradition, en tradition som jag och andra benämner Satanism men som av andra benämnts som den esoteriska traditionen, den hermetiska traditionen, pythagoreanism, taoism, tantra, naga, ophite-judism, pankult och en hel del annat. Jag tänker sammanfatta det som den Mörka traditionen".
Det är lätt att komma fram till tanken att innan the big bang måste det ha varit ingenting, innan världens tillkomst måste det ha funnits ett ingenting.
Detta ingenting benämns i samtliga av dessa traditioner som någonting svart och mörkt. Inte för att det är ondskefullt utan helt enkelt för att det är osett, bortom, höljt i dunkel. Ur detta ingenting föddes sedan världen som vi upplever.
Världen framför våra ögon liknas i dessa traditioner vid ljuset, av motsvarande skäl. Dessa traditioner fortsätter genom att proklamera att detta mörker inte slutade existera eller förlorade sin betydelse i och med ljusets tillkomst, tvärtom finns det kvar och det är det som besjälar allt, leder det till förändring, formar det och motiverar det. Det är tillvarons baksida.
Det är Yin i taoismen (yin betyder ordagrant skuggsida medans yang betyder solsida, dvs det synliga och det dolda, det yttre och det inre. (Om du inte vet det så är Yin Svart.). Världens äldsta bevarade bok är I-Ching, taoismens grundstomme. I-Ching betyder ordagrant Ormboken, och enligt legenden så skrevs den av två upprättgående ormar som var visast av alla varelser, att jämföra med ormen i skapelseberättelsen? (Han beskrivs som en talande upprättgående orm, och tillika som den visaste av alla levande varelser).
Dessa ormar skall ha givit de första taoisterna/människorna i det området, deras visdom och kunnande, bl a kunnandet om hur man brukar jorden!
Kanske var Adam bara en som inte kunda bära den nyvunna kunskapen?
(Förstå hur stort det här är!)
Taoismens grundkoncept är Tao. Tao är både det stora svarta och yin-yang, dvs hela livets rytm. Taoismen har inga dogmer, ingen morallära, den är amoralisk, inte omoralisk.
Nu förflyttar vi oss till Indien innan arierna erövrade landet och införde kastsystemet. Hinduismen fanns, men såg annorlunda ut. Både den och folket kallades för Naga. Naga betyder orm! Det stora bortom hette Sat (Sat betyder varande och kan även härledas till ordet för svart) och när det (Sat) sträcker sig framåt och formar värlen så hette den Tan (Tan betyder på engelska to stretch forth). Tan var om man skulle förstå det till sin natur femdelat, uppdelat i fem tanmatris. Att uppnå förståelsen för detta var att uppnå samadhi och den som kände atman, dvs det svarta-Yin, inuti sig var en Brahma.
Jämför ord; SaTan, Samadhi, Samhain, Samael, etc.
Sen förflyttar vi oss till mellanöstern och hittar ophiterna, eller leviterna. Ophit betyder Orm-it. Från dessa härrör Leviathan.
Sedan förflyttar vi oss till Grekland och hittar Orphikerna. Jämför Ophit - Orphik. De hade även de läran om det stora svarta och de Fem. De höll även fester i skogen nattetid, så kallade orgias.
Sedan kommer vi till Pythagoras och pythagoreérna. Notera här att pytha betyder orm.
Pyhagoreérna hade även de läran om det svarta, de benämnde det som Cosmosrator eller Apeiron (apeiron betyder klyfta, svalg, gap, tomhet) samt de Fem. Pythagoreérnas symbol för allt detta var den femuddiga stjärnan med en spets neråt. De hade även som sed att inte klippa håret.
Vi hittar även Pankulten bland hellenerna. Pan betyder ordagrant Allt. Pan är både det svarta i sin trancendentala form och i form av den besjälade naturen, dvs de Fem. Om inte människan genomskådar verklighetens natur uppträder han (Pan) som en gäckande herre som kan lura människor i fördärvet.
Baphometsigillet, Satanisternas pentagram är förresten en förening av traditionerna i Europa under denna tid, det är ophiternas leviathan skrivet runt om (Ormen som biter sig själv i svansen), pythagoreérnas femuddiga stjärna och Pan; geten.
Till en början var alla religioner mer eller mindre (om vi hoppar över de riktigt primitiva stadierna) del av Traditionen. Tao, Brahma, Sat, Sri Kala Cakra, Pan, Mahakala osv; alla är de namn på det stora ingentinget som världen fötts ur. Ofta har det givits kvinnliga attribut, den stora modern.
Detta ingenting eller mörker frambringade alltså världen; ljuset.
Vissa traditioner, t ex tantra är till fullo inriktat enbart på det mörka, medans andra t ex pythagoreanismen även inbegriper läror om ljuset.
Ljuset är det lagbundna, rationella, logiken och det matematiskt precisa. Ljuset har i vårt västerländska samhälle fått en särställning, i form av solkulter och fadersdyrkan. Logik och ratinellt tänkande förknippas nämligen med manliga attribut. Vi har alltså utvecklat ett samhälle som försöker isolera och undertrycka det mörka, det spontana kreativa intuitionsmässiga, det ockulta, mystiska tänkandet.
Jag citerar från tidningen Ordfront:
Mystik är inte det som är mystiskt. Den verkliga definitionen är i själva verket den rakt motsatta. Mystik är det man förstår omedelbart, utan att tanken måste vandra omvägen över det tröga och opålitliga intellektet.
Alla grekiska författare, vetenskapsmän, konstnärer och filosofer gav cred till daimoni för sina verk. Daimoni var fem till antalet, en för varje triangel av Pythagoras pentagram.
De var (är?) liksom mörkrets ansikte och händer.
Denna dolska intuition var det dionysiska, Dionysos var som bekant gud över poesi, konst och vin. (Visst har ni väl känt en sorts insiktsfullhet vid påverkan av alkohol? Nåja, det är Dionysos som spökar, hehe)
Behövs det tilläggas att Dionysos hade två prydliga horn i pannan?
Ordet daimon på grekiska är ursprungsordet till vårat demon. Hur kan det komma sig att demonerna fått så dåligt rykte på senare dar?
Tro inte att de tidiga kristna missförstod var ordet daimon syftade till. Nej, de var fullt medvetna, de tidiga kristna härstammar ju ifrån hellenernas område. Jag antar att det finns människor som fruktar att släppa taget och let go med Taos strömmande vatten, folk som dödat djuret inom sig, folk utan instinkter som kan guida dem.
Dessa människor måste hela tiden undertrycka sig själva, de kan inte förlita sig på instinkt och intuition utan måste gå på förnuft, logik och rationellt tänkande. De dyrkar Ljuset men saknar mörkret, går det?
Klart det går, men de bedrar sig själva. Det är mörkret som föder fram ljuset, dvs.
Först instinkt och intuition, sen vetenskapsman.
Först sex och dans i månljus, sen harmonisk väl fungerande och tänkande människa.
I och med kristendomens ankomst och införande försvann denna den Mörka traditionen underjord och har så varit sedan dess. Som du säkert ser så har denna tradition mycket lite att göra med LaVey och Back Metal, eller ens med antireligion.