En introduktion till voodoon
En artikel av Daemon Bloodrinker. Postad av Patrik Carlsson, patrik.carlsson@karlshamn.mail.telia.com
I denna artikeln används namn och termer som härrör från voodookulten. För ordförklaringar se ordlistan i slutet på artikeln. Artikeln skrevs för att skingra den ytliga Hollywoodbilden av zombies, häxdoktorer som sticker nålar i dockor, och andra falska bilder av voodoons sanna väsen. Jag varnar de oinvigda i mysterietraditionerna för att försöka sig på någon eller några av de riter eller trolldomstekniker som nämns. Författaren kan inte hållas ansvarig för läsarens dummdristighet och respektlöshet.
Vodun, vanligtvis kallad voodoo, eller mera att föredra, hoodoo, kommer ursprungligen och praktiseras i karibiska länder som Haiti. Voodoon har miljontals utövare över hela världen. Det är den praktiserade religionen i Haiti, i hemlighet, då den är förbjuden. I New Orleans, Miami och New York där den har ett mycket starkt fäste i USA, kallas den Hoodoo, Obeayisne på Jamaica. På Cuba och i Sydamerika har den olika namn - Santeria, Chango, Naniguismo, Candomble, och den populära Macumba. I dagens läge uppskattar man att voodoon har över 50 miljoner utövare. På engelska är det den populära stavningen voodoo, troligtvis från det franska ordet vaduois, vilket betyder ande, och vaudu vilket betyder insyn i det fördolda.
De flesta haitier idag är katoliker, men voodoon utövas av de flesta i landet.
Inom voodoon vandrar mytologi, folklore, sånger och andra traditioner från generation till generation. Både svart magi och vit magi är vida använda verktyg inom dessa magiska grupper, tillsammans med otaliga rötter, örter, oljor, amuletter, rökelser, ljus, pulver, essenser och liknande föremål som används i detta oerhördt komplexa system av magi och religion.
Voodoon kom från Afrika till Haiti med de förslavade svarta. Voodoons utövande system varierar väldigt mycket, till och med på Haiti, där den varierar mycket i utförandet från by till by. Kristendomen har inga magiska ramsor, ingen makt att förstöra ens fiender, inga onda föremål, inga löften om beskydd, inga riter för att hindra sjukdomar. Det är inte undra på att dess stora popularitet och dess funktioner att använda mystiska krafter.
Voodoon är uppblandat med katolism, lokal indiansk shamanism, västerländsk ockultism och från de stammar därifrån där många slavar togs. Det är ett väldigt brett och varierande magiskt och religiöst system. Något som är primärt inom voodoon är tron på loa, gudarna som utgör voodoofenomenet. Utövare av voodoo tror att allt kommer från loan och att allt är ett utryck från denne. Loan är väldigt aktiv i denna världen och ofta besätter den sina utövare, till exempel genom automatisk handskrift, via ouijaboard, genom ett flackande ljus eller en sprakande brasa. Loan kan även gå in i kroppen hos sina utövare under vissa ritualer. Oftast minns de inte ett smack av vad som hänt under tiden och kan därefter inte hållas skyldiga till vad de utför under denna perioden. Man finner också vissa likheter av dessa besättelseriter hos den skandinaviska shamanismen. Bärsärkarna blev ju ett med sina totemdjur, fylgias, under stridens hetta. Shamaner använder också rytmisk trummande till sina transframkallande ritualer. Man ser paralleller hos de flesta primitiva magiformer över hela jorden.
Ritualer utövas för att mata loas, för att de i sin tur ger tillbaka av sina krafter till aspiranten.
Utövare av voodoo samlas i grupper, som kallas société. Société samlas i hounfort, där ritualerna utförs. Riterna leds av en präst eller prästinna, som kalls houngan eller mambo. Voodoo sociétes spelar en mycket viktig roll i mindre samhällen på Haiti. Voodoon har ett unikt system som baserar sig även på den mörka sidans magi, dessa trollkarlar kallas bokor. Oftast jobbar de som helare på dagen och som bokorer på natten. De jobbar med den mörka sidan av människans psyke och således loas mörkare sidor.
Besättelse riter
I dessa riter andvänds tre trummor, maman, papa och boula (baby). I voodoo kommer sann spådom genom besättelse. Besättelsen är en handling när loan tempoärt ersätter gros-bon-ange och tar över kroppen. Det är genom denna handling som loas gör sina instruktioner och önskningar kända och visar sin styrka. Det är ett vanligt fenomen i voodoon, det förekommer regelbundet och anses fullständigt normalt av de som utövar religionen. På detta sätt har varje utövare direkt kontakt med andevärlden, och inte bara det - de tar in den i den egna kroppen. När en loa går in i kroppen på en person så är det personen som utför loans yttringar. Unga människor som blir besatta av en gammal loa blir ofta slöa och verkar skröpliga, tvärtom blir det när en ung loa intar en gammal människa. De börjar dansa och veva omkring, utan att känna vid kroppens begränsningar. Även kvinnliga väsen kan besätta män och vice versa. Man beskriver den besatta efter vilket kön loan har och inte efter vilket kön personen har. En besatt person kallas cheval eller häst, och när en loa tar över en person kallas det mounts.
Det finns många anledningar till varför en loa väljer just den eller den personen att inta. Loan kanske vill skydda en mot fara eller vill ge en speciell gåva eller kraft. Loan kanske går in för att hela en sjukdom eller få en att undvika problem. Loan använder sitt inflytande att ge råd, ge varningar för farliga ritualer eller straffa andra i gruppen för deras eventuella missgärningar. De kan också göra sin entre för att hedra en ceremoni eller för att motaga sina offergåvor.
När en person blir besatt stiger loan in i personen via nacken eller i benen, som genom en vind. Personen kämpar mot loan först, rusar runt i cirklar och kastar med armarna. Kroppen skakar, musklerna är spända och de drabbas ofta av spasmer. Hounsis som är med när personen blir besatt tar befälet över personen, skyddar den mot att skada sig själv och tar av dess skor. Slutligen så slutar cheval kämpa emot och loan tar över helt och visar eller framför sitt budskap genom henne eller honom. Under besattheten pratar cheval ofta i främmande språk. Personen känner ingen smärta och kan till exempel gå i elden och även äta eld, utan att skada sig. Cheval får ofta en stor styrka och energi under tiden som de är besatta, vilket avslutas med att de är totalt utpumpade när loan lämnar kroppen. Därför hålls dessa riter oftast under vecksluten, så man har tid att vila ut ordenligt efteråt.
Hemliga sällskap
Hemliga sällskap brukar dölja sina aktiviteter under namnet voodoo, men anses inte tillhöra voodoo av initierade. De brukar vara bannlysta hos traditionella voodooutövare.
De flesta hemliga sällskap är av samma typ som Bizango, men det finns även sällskap som kallas Cochon Gris. Medlemmar i hemliga sällskap klär sig ofta i rött eller vitt för att dölja sina identiteter. De är kända för kannibalism och för att offra människor, en form av praktik som förkastas av de ordinära voodooutövarna. Ibland blir medlemmar i hemliga sällskap besatta eller intagna av totemdjur, så kallade baka. Ett annat välkänt sällskap är Leopardmännen.
Onda andar
Voodoo utövare räknar med onda andar som finns i natten. Dom tillhör ofta medlemmar av bizango, som ofta tar form av djur. Dessa kallas baka. En vanlig form av baka är loup Garou-varulv, leopardmän, ormän, elefantmän, pytonmän, ugglemän, krokodilmän eller lejonmän. De kan också ta formen av fåglar och flyga osynligt genom luften och sprider olycka till sina tillvalda offer och lämnar bara spår efter sig med lukten av odör. En annan typ av ond ande är bogeyman.
Andra element av svart magi
Bokors är houngans som utövar svart magi och kallas de som tjänar Loas med båda händerna (vänster- och höger hand magi). Deras svarta magi inkluderar praktiserandet av skapandet av zombies, kallande på de döda för att vålla skada på andra. Dom gör även talismaner som kallas ouangas som har bak i sig och andvänds i ont uppsåt..
Speciella Petro Loas är patrners i svart magi och gör onda handlingar i utbyte mot stora offer av en sort. Dessa pakter kallas angajan.
Delar av själen i voodoo
För att kunna förstå konceptet i voodoons syn på döden, måste du först lära dig det komplexa uppsättningen av tron om hur själen är uppbyggd. I voodoo tron är den mänskliga rasen uppdelad i fem baskomponenter: Corpse cadavre-den fysiska kroppen, n'âme-köttets ande som ger liv åt kroppen, z'étolie-ödesstjärnan, vår gudomliga natur, gro-bon-ange-den del av själen som delas av alla varelser och ti-bon-ange-din personliga själ, din karaktär.
De viktigaste komponenterna i av människan är ti-bon-ange och gros-bon-ange. Gros-bon-ange betyder stor god ängel. Den håller oss vid liv och efter döden går den tillbaka till den kosmiska reserven av energi. Utan den förlorar man sin livskraft. Det är möjligt inom voodoon att separera ti-bon-ange och gros-bon-ange från en person och förvara dess gros-bon-ange i en kruka och dess energi kan brukas till andra syften.
Ti-bon-ange är en människas andra del av själen och betyder lille goda ängeln. Din personlighet finns här, dina kunskaper. Det är den del av dig som lämnar dig under astralresor eller under drömmandet eller så lämnar den kroppen under besättelse riter och Loas tar plats. Det är den delen av själen som är mest sårbar mot angrepp av trollkarlar.
Voodoo konceptet om döden
I voodoo tron är det inte slut när man dör. Istället, i döden övergår man till ett annat stadie av existens. Kroppen, skalet som vi bott i ruttnar bort medans n'âme, som bodde i kroppen återgår till jorden som jordenergi. Det är själen, ti-bon-ange och gros-bon-ange, som skiftar form. Gos-bon-ange återgår till de högre regionerna, från vilken all energi härstammar från; där möter den de andra Loas och blir slutligen en Loa själv. Ti-bon-ange svävar omkring kroppen ett tag och reser sen in i dödsriket, understödd av en houngan/mambos ritualer.
Dödsritualer fyller många funktioner inom voodoon. Den viktigaste är när man ska sända gros-bon-ange till Ginen, det kosmiska riket av förfädersandarna, där den kommer att bli hedrad av familjemedlemmar som en loa. Om inte detta görs fullkomligt kan gros-bon-ange bli fångad här på jorden och bringa olycka över kvarvarande familj medlemmar.
Ti-bon-ange måste också tas om hand. Ti-bon-ange svävar runt kroppen över en period på nio dagar, på den nionde dagen utförs en ritual som kalls nionätter. För att se till att ti-bon-ange stannar i graven. Om detta inte görs grundligt kan även ti-bon-ange bli ett osaligt spöke. En del sekter inom voodoo tror att alla har en gnutta ondska i sig. Medans själen, i detta fallet kallas den duppy, som är i kroppen och styrs av hjärtat och hjärna och styr våra onda/goda handlingar. En person kan styra sig själv i livet. Men efter döden när duppyn är fri så har den ingen egen vilja och är därefter kapabel till att utföra hemska dåd. Nio nätter riten gör så att den ondskan som finns i alla människor stannar i graven med kroppen.
Alternativt så kan houngan rituellt separera ti-bon-ange från köttet och låta den stanna i mörkt vatten i ett år och en dag. Efter denna tiden, så kallar familjen upp själen, som nu kallas esperit. Esperit blir sen placerad i en speciell govi, där den blir underhållen och behandlad som en Loa eller ett heligt väsen.
Dödsritualer
Processen med att separera gros-bon-ange från kroppen kalls dessounin. Likets näsborrar och öron fylls med bommull och knäna och stortårna är bundna tillsammans. Munnen binds också ihop, fickorna vänds ut och in. Houngan sprayar sen kleren i väderstreckens fyra riktningar och sen över liket för att rena den. Han skakar sen sin asson över liket och tänder ljus. Han viskar den avlidnas namn i örat på liket. Ofta blir djur offrade och vêvês blir ritade för att kalla på dödens Loas.
Under ritualen bli houngan besatt av den Loan som hedrar deras société. Med Loans makt i sig bli houngan pånyttfödd, medans personens krafter, går in i houngan och han skickar den sen vidare till Ginen.
Denna proceduren får endast utföras av en erfaren houngan, det är en riskfylld och farlig process. Onda andar kan dyka upp och skada den oerfarna houngan innan goda Loas har hunnit framkallas för att driva bort dem.
Att släppa ti-bon-ange fri: den blir först placerad i en kruka eller govi. Ibland kan den bli en dyrkad ande, som beskrevs ovan. Houngan kan också bränna krukan i en ritual som kallas boule zen. Denna bränningen släpper anden fri till dödsriket, där den får vila. Ett annat sätt är att krossa krukan i en korsväg.
Användandet av de döda för att vålla skada
T om. efter döden kan ti-bon-ange nyttjas i onda avsikter. Ett sätt för att väcka en ti-bon-ange från de döda, i detta fallet en duppy, är att stänka rom och lägga tre mynt på en grav och slå på den med en käpp. Man kan kommendera duppyn att ge sig på någon. Ti-bon-ange kan också andvändas att besätta ens fiende i en mörk ritual, som kallas sending a mort. Kyrkogårdens Loa, Baron Cimetière, måste först bli åkallad för att få upp den dödes själ från graven. Framkallandet av de döda från kyrkogården kallas prise du mort.
Under perioden när ti-bon-ange svävar runt liket efter döden, kan en bokor kan fånga den och göra den till en zombi astral. I kontrast till en zombi som är en kropp utan själ, så är en zombi astral en döds själ utan kropp. Den blir tvingad att utföra sin bokors alla önskningar, aldrig tillåten att gå till den eviga vilan.
Det finns några sätt att skydda sina nära och kära som har avlidit, från att bli utnyttjad av en bokor. Ett sätt är att döda kroppen igen genom att hugga den i hjärtat eller att halshugga liket. Hoholi är ett speciellt sorts sesam frön som kan placeras i kistan som förhindrar bokorens gärningar.